Intensiv beteendeterapi – en effektiv metod för dressyr av autistiska barn

Det är många barn med autism som fallit offer för den brutala behandling som går under beteckningen ”intensiv beteendeterapi”. Jag har läst en del om detta de senaste dagarna och kan bara säga att läsningen är skrämmande. Men viktig. För det är en vanlig behandlingsform som rekommenderas av många så kallade experter, trots att idéerna som ligger till grund för den inte kan beskrivas som annat än pseudovetenskap. Men även om det är pseudovetenskap så är det inte fråga om något relativt harmlöst kvacksalveri. Det är en effektiv metod för att tvinga autister till lydnad.

”Imitation” är ett viktigt koncept. Det autistiska barnet ska lära sig imitera den vuxnes trams.

Intensiv beteendeterapi (IBT) är en form av ”terapi” som grundar sig på den behavioristiska psykologin. Enligt den behavioristiska läran kan människa beteende ses som respons på stimuli, och det är genom betingning som vi lär oss hur vi ska agera. Betingning innebär att önskvärda beteenden belönas och icke önskvärda beteenden bestraffas, och det är så vi lär oss hur vi ska bete oss. Behaviorismen som psykologisk teori har sedan länge avslöjats som ovetenskaplig och som beskrivning av mänsklig psykologi är den värdelös, men det hindrar inte att den fortfarande har ett stort inflytande. IBT är ett praktexempel på detta.

IBT ska pågå 30-40 timmar i veckan enligt rekommendationer. Det är alltså ett heltidsjobb för barnet. Syftet med IBT brukar beskrivas som att träna upp barnets sociala förmågor, språkförståelse, kommunikativa färdigheter, anpassningsförmåga samt att komma till rätta med ”problembeteenden”. ”Problembeteenden” innebär vanligtvis helt harmlösa beteenden som är vanliga hos autistiska barn men inte förekommer hos barn utan autism. ”Problembeteenden” som inte är harmlösa är ofta helt rimliga reaktioner på problem som på inget vis är det autistiska barnets fel. Att ”komma tillrätta med problembeteenden” betyder inget annat än att lära barnen lydnad, och att träna det att uppföra sig så att det inte märks att det är autistiskt. Barnet får lära sig att det inte är tillåtet att visa upp harmlösa autistiska beteenden, och anstränger sig till det yttersta för att undvika att göra omgivningen besviken. Det får också lära sig att oavsett hur påfrestande eller skadlig omgivningen är för det så får det inte visa upp några negativa reaktioner.

Men detta är inte den enda delen av IBT som bakom alla fina ord egentligen inte handlar om något annat än att lära barnet att lyda. Hela poängen är att kontrollera barnets beteende så att det märks så lite som möjligt att det är autistiskt. Det är därför det kallas ”beteende”-terapi. Vem som helst begriper att behavioristiskt inspirerad apdressyr inte har något att göra med hur människor utvecklar sociala färdigheter eller språklig förmåga. Jag har svårt att tro att det är möjligt att bli social genom träning. Det går att lära sig sociala färdigheter, vilka beteenden är önskvärda i en viss social miljö. Människor är sociala av naturen och detta gäller även autister. Om det autistiska barnet inte visar att det är intresserat av andra människor så kan det bero på att människorna i dess omgivning inte är intressanta, eller att den sociala miljön är för påfrestande.

”Social kompetens” fördärvar den autistiska ungdomen.

Att beteendeterapi skulle vara gynnsamt för språkinlärningen är en absurd idé. Ett inslag i IBT är övningar där tränaren säger åt barnet att peka på något och barnet får en belöning om det gör rätt. Och detta sägs hjälpa barnets språkutveckling men jag kan inte tro annat än att det skadar det. Språk funkar helt enkelt inte så. För den som vill lära sig om hur språk fungerar rekommenderar jag att kolla upp vad Noam Chomsky (mycket klok person och språkexpert) har sagt om ämnet (finns många bra intervjuer och föreläsningar på Youtube). Hur barn lär sig språk är lite av ett mysterium men det har inget att göra med betingning och förstärkning. Barn lär sig sitt språk automatiskt och det finns inte mycket vuxna kan göra vare sig för att påskynda eller förhindra det. Att tvinga barnet att peka på olika saker 40 timmar i veckan kan däremot knappast vara nyttigt.

Om autister verkligen saknade den språkliga kapacitet som är gemensam för alla andra människor skulle det vara lönlöst att försöka ändra på detta genom träning. Men om vi har samma grundläggande språkliga förmågor som resten av mänsklighet så finns det ingen risk att vi inte kommer lära oss språk. Det sägs att autister ofta är sena i språkutvecklingen men jag känner inte till om det finns några egentliga bevis för detta. Det är sant att autister många gånger är sena i att använda språk för att kommunicera men detta betyder inte att språkutvecklingen i sig är sen, vad det betyder är att autister har svårt att externalisera det. Om det bara är en fråga om att barnet börjar tala när det är fyra år i stället för när det är två är detta inget problem, även om många föräldrar till autistiska barn ser det som så (antagligen för att de skäms över att barnet är onormalt). Men om autisten har fortsatta problem med att uttrycka sig i språk finns det behov av hjälp och stöd. Först måste vi förstå varför autisten inte pratar. Om autisten lider av en påfrestande miljö eller outhärdligt stressfull situation kan detta vara problemet (även autister som annars är fullt verbala förlorar ofta talförmågan i pressade situationer). Det kan också handlar om svårigheter med att bearbeta information eller så kan det röra sig om motoriska svårigheter. Det är viktigt att komma ihåg att språk inte måste vara ljudbaserat, och att det för vissa kan vara lättare att använda tecken eller bilder eller nåt annat (många autister föredrar skriftlig kommunikation, fast det är så klart inte ett alternativ för ett yngre barn).

Många rapporter hävdar att IBT är effektiv och ofta uppvisar mycket goda resultat. Och jag har inte svårt att tro på detta. Jag är övertygad om att IBT är effektivt, som en metod att få det autistiska barnet att lyda och att kontrollera dess autistiska beteenden. Barnen blir lydiga, de gör som de blir tillsagda, slutar uppvisa ”problembeteenden”, de framstår som mindre autistiska. Barnets långsiktiga mående kan knappast gynnas av detta, men det har heller aldrig varit målet. Målet är det som jag beskrivit, och IBT uppnår det. Så jag tror på forskningsrapporterna som säger att behandlingen är effektiv. IBT kränker autisters mänskliga rättigheter och reducerar dem till djur som ska dresseras men det sker med imponerande effektivitet.

Bullshit. vem som helst kan se att det är hela poängen.