KBT står för Kontroll av Beteende och Tankar

Propinqua har skrivit väldigt bra om KBT, Autism och makt. Det handlar om vad KBT är och det är väldigt pedagogiskt förklarat med stiliga diagram, så jag rekommenderar att ni går in och läser. Jag har tidigare skrivit om beteendepsykologi och Intensiv Beteendeterapi, men om KBT vet jag inte mycket mer än att det bygger på beteendepsykologi vilket så klart är en stor anledning till misstänksamhet för mig. Den kognitiva psykologin har jag mindre koll på men vad den än är så är det uppenbart att den säger emot beteendepsykologiska grundantaganden:

”KBT är ett samlingsnamn för psykoterapeutiska behandlingsmetoder som kombinerar kognitiv psykologi med beteendeterapi. […] Enligt kognitiv teori är känslor och kroppsliga symptom, t.ex. ångest och stresspåslag, reaktioner på våra tankar om en situation eller händelse, inte på händelsen i sig. […] Att tankarna, tolkningarna, är centrala uttrycks genom den återkommande frasen ”tanken styr känslan”. Från detta följer att om vi kan ändra hur vi tänker om  situationen kommer de känslomässiga och kroppsliga och reaktionerna att förändras. Genom att ifrågasätta hur vi tolkar världen och oss själva, och korrigera vårt beteende i enlighet med en mer balanserad tolkning, kan vi uppnå ett högre välbefinnande.” (KBT, Autism och makt)

Att tankar och tolkningar är viktiga borde vara okontroversiellt, men det går rakt emot beteendepsykologiska antaganden om att vi kan bortse från den mänskliga psykologin (ja det är en psykologisk teori som bortser från psykologi). Men det är intressant hur den kognitiva psykologin används här. Det tycks handla om att få patienten att tro att det är hens tolkning av verkligheten som är roten till alla problem. Kai förklarar det väldigt bra:

”Oavsett målet med behandlingen är det en stor fara med KBT att psykologen tar på sig att definiera vad som är problembeteenden, vad dessa beteenden beror på, dvs. hur patienten tänker och fungerar, och hur patientens verklighet ser ut. Vidare är det centralt i en psykologs yrkesutövning att övertyga patienten att lita på psykologens omdöme.  Lägg till det att många av metoderna handlar om att (med psykologens hjälp) ifrågasätta sina egna tolkningar och sitt eget omdöme.”

Det handlar om att kontrollera patientens tankar. Och det fick mig att tänka. Ur ett vetenskapligt perspektiv är den kognitiva teorin helt oförenligt med beteendeteorin. Men ur ett maktperspektiv hänger det ihop på ett väldigt logiskt sett. Som vi sett används den kognitiva teorin för att lära patienten att ifrågasätta sig själv. Detta är viktigt. Helst ska det inte vara psykologen som ifrågasätter. Om någon annan ifrågasätter oss så är vår första impuls att göra motstånd, på ett eller annat sätt. Även om du känner dig tvungen att instämma tänker du kanske innerst inne, att det är den andra som har fel. Det här psykologiska motståndet kan brytas ner, och så sker ofta, men det sker sällan utan strid.

ac02100ad190db3f3a23b68c69d0553a2693598651855db8e12cd94f01df76d5_1
Motståndet kan visa sig vara starkare än väntat.

Men om psykologen lyckas övertala dig om att du måste ifrågasätta dig själv kan du inte göra motstånd. Psykologen lär ju bara ut en metod som du kan använda för att må bättre, och du vill må bättre. Psykologen kan sin sak, och säger hen att detta är vetenskapliga metoder för att uppnå välbefinnande så vem är du att argumentera mot det? Du får lära dig hur du ska göra, och du kanske får hemuppgifter som går ut på att du hitta nya sätt att ifrågasätta dig själv osv. Du kommer att komma att hitta många exempel på hur dina tankar och tolkningar är fel. Och du kan inte bli arg på psykologen för detta, för det är ju inte hen som ifrågasatt dig. Det är du själv. Du är den enda person du har att bli arg på, och blir du det så fyller det bara sitt syfte. Vi är mer benägna att tro på idéer om vi tror att de kommer från oss själva (det är därför företag så ofta har tävlingar som ”beskriv med en mening varför du älskar vår produkt”, poängen är att du ska övertyga dig själv om att du älskar produkten). Men även om du inte tror på dig själv så är det inget problem. Meningen var ju att du skulle tvivla på dig själv. Så länge du deltar i spelet har du förlorat.

Men hur passar beteendepsykologin in i detta? Jo beteendepsykologi är ju i sig en teori som lämpar sig väldigt väl för kontroll av människor. Beteendepsykologin säger att dina tankar inte är viktiga. Människor formas av sin omgivning, och människor som är ”missanpassade” måste bara omformas. Med hjälp av rätt belöningar och bestraffningar kan du formas till att bli en normal individ som gör normala saker. Det spelar ingen roll hur du mår, så länge du uppvisar önskvärt beteende. Det är samma princip som används för att rättfärdiga ”behandlingar” som går ut på att dressera autister som hundar.

Jag har själv aldrig gått i någon sådan terapi så ni får ta mina tankar för vad det är. Jag säger nu inte att KBT-behandlingar aldrig kan vara bra. Om syftet är gott och terapeuten är bra går det säker att uppnå bra resultat. Men det är i så fall trots KBT-metoden, inte tack vare den. Metoden i sig är jag väldigt misstänksam mot. Det följer den klassiska principen för makt-utövning. ”Om du inte kan kontrollera dem med våld, måste du kontrollera vad de tänker”. Barn har inget att säga till om så dem är det bara att tvinga till underkastelse. Det är därför beteendeterapi som riktas till barn inte har de kognitiva inslagen utan endast fokuserar på beteende. Men vuxna människor som lever någorlunda självständigt låter sig inte tvingas till vad som helst, så beteendeterapi för vuxna måste vara mer sofistikerad. Därav den kognitiva psykologin. Kan vi inte kontrollera dem med våld måste vi kontrollera vad de tänker. Det är var KBT står för.

snapshot20090922000325KBT står för Kontroll av Beteende och Tankar.
Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Autism och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till KBT står för Kontroll av Beteende och Tankar

  1. propinqua skriver:

    Ja, hjälp det är värre än jag trodde till och med när du formulerar det så tydligt. De använde verkligen det så. När beteenden skulle ifrågasättas drog de fram beteendepsykologins teorier och när de ville att en skulle ifrågasätta sina egna tankar så var det de kognitiva förklaringarna som gällde. Och hela tiden hela ansvaret för att jag mådde dåligt i mitt knä. Ableism som en utsätts för ville de tona ned eller så var det ens eget fel för att en inte kommunicerade rätt och hävdade sina gränser osv.

    Liked by 2 people

  2. antropomorf skriver:

    Jag tycker att du svartmålar metoden lite. Visst kan den användas för att kontrollera människor men när fallet i terapi är det du när du mår bra som skall kontrollera dig själv när du mår dåligt.
    Jag ser det som att vitsen är att försöka programmera bort försvars- och undvikande-beteenden som leder till onda cirklar av känslor och handlingar.
    Behaviorism-biten tycker jag är väldigt vettig i teorin. Kopplingen mellan tankar och handlingar är inte en enkelriktad gata. Gör du saker glada människor gör kommer du uppleva glädje. Samma sak för ledsna handlingar. Och detta exploateras i beteendeterapi. Gör saker som gör dig glad så börjar du tänka glada tankar.

    Gilla

    • Anarkoautism skriver:

      Jag håller med om att det är ett huvudsyfte med beteendeterapi att ”programmera bort” oönskade beteenden, däribland ”försvars- och undvikande-beteenden”. Det är ju mer eller mindre det jag skriver om. Patientens försvar ska brytas ner, ”problembeteenden” ska tränas bort osv. Och jag vet att man rättfärdigar beteendeterapi med att patientens problem beror på hens beteenden, och att om hen bara lyckas ”omprogrammera” sina beteenden kommer hen att må bra.

      ”Behaviorism-biten tycker jag är väldigt vettig i teorin.”

      Jaha, jag tycker att behaviorism är extremt ovettig som teori. Det är obegripligt att seriösa människor fortfarande tar de teorierna på allvar. Har redan förklarat varför så jag tänker inte gå igenom det här. Du kan läsa det jag skrivit tidigare om ämnet (https://anarkoautism.wordpress.com/2015/09/24/jag-blir-forstarkt-av-att-anklaga-behavioristisk-inlarningsteori-for-att-vara-pseudovetenskap) och om du sen anser att jag har fel så får du gärna förklara varför jag har fel. Att du tycker att jag har fel hjälper ingen, jag vet redan att det finns många som inte håller med mig..

      ”Gör du saker glada människor gör kommer du uppleva glädje.”

      Du kan inte på allvar mena att om jag gör något som glada människor brukar göra så blir jag glad? Vad gör glada människor menar du? Är det allt som någon glad människa någonsin gör, eller är det sådant som många glada människor gör? Hur kan jag bli glad av att göra något, bara för att en människa som redan är glad gör samma sak? Och hur kan detta tala för KBT? Att gå i KBT är något som ledsna människor gör, så då borde det göra mig ledsen också.
      Däremot har du självklart rätt i att om jag gör saker som gör mig glad så blir jag glad. Jag blir glad av sånt som gör mig glad, annars gör det mig inte glad. Det är inte beteendeterapi eller psykologisk teori, det är tautologi.

      Liked by 1 person

      • KBT till folket! skriver:

        Liknelse: Köksknivar har skadat folk. Hata köksknivar!! Ett argument: Köksknivar har olika material i skaft och blad.

        Gilla

        • Anarkoautism skriver:

          Jag förstår inte din liknelse, Menar du att KBT är ett verktyg som, liksom en kniv, antingen kan användas för att hjälpa eller för att skada människor? Och att det viktiga därför inte är metoden i sig utan hur den används?

          Gilla

      • antropomorf skriver:

        ”Det är ju mer eller mindre det jag skriver om. Patientens försvar ska brytas ner, ”problembeteenden” ska tränas bort osv.”

        Det var inte meningen att få det att låta som att jag tycker att ”problembeteenden” är de typiska saker en autist gör och att dessa skall tränas bort. Jag tror jag tänker mer på KBT i andra sammanhang som depression/borderline/bipolär. Där tydliga förstärkande beteenden bildar onda cirklar som får personen att må sämre och sämre.

        ”Jaha, jag tycker att behaviorism är extremt ovettig som teori. ”

        Ok! Jag är inte så säker på min sak att jag vill försöka övertyga någon annan.

        ”Du kan inte på allvar mena att om jag gör något som glada människor brukar göra så blir jag glad? ”

        Den formuleringen du har där i slutet är mycket bättre. Att saker som gör dig glad gör dig glad. Men att det bara är en tautologi stjäl lite från KBT-teorin. Tanken är väl att glädjen du känner bara sakta klingar av, och om du hinner göra något annat trevligt innan den helt försvunnit kommer du inte har varit ledsen på ett tag.
        Huvudpoängen är väl dock att du är mer benägen att göra saker som gör dig glad när du är glad och att det kan bli en självförstärkande loop. Men detta handlar väl specifikt om depressions-KBT.

        Gilla

        • Anarkoautism skriver:

          Att ”saker som gör mig glad gör mig glad” är en tautologi är sant alldeles oavsett vilken status det har i KBT-teori. Det var du som sa att både att man blir glad av att göra saker som glada människor gör, och att ”gör saker som gör dig glad så kommer du tänka glada tankar”. Båda dessa påståenden är uppenbart orimliga. Men om de är representativa för KBT-teori är en annan fråga. Jag har inte påstått att de är det.

          Gilla

  3. Petra skriver:

    Väl skrivet! Du sätter ord på känslan jag haft för KBT länge nu. Som att jag är en defekt produkt, en maskin som måste lagas för att passa in. Det är inte samhället som måste ändra på sig, det är jag som individ. Jag blir så håglös. Ändå glad att det är fler än bara jag som ser.

    Liked by 1 person

    • Anarkoautism skriver:

      Du är inte ensam. Det verkar som att det är många som har liknande negativa erfarenheter, men eftersom KBT framställs som ett mirakelmedel som funkar för i princip allting, och om det inte funkar får individen skulden (ansträngde sig inte tillräckligt etc), samtidigt som en del av behandlingen ofta är att man ska lära sig att ifrågasätta sitt eget omdöme, kan det vara väldigt svårt att förstå vad som händer när en själv är inne i det. Är det intrycket jag fått i alla fall. Sen är det många som har väldigt hög tilltro till KBT (i synnerhet psykologer), men det är den sortens okritiska entusiasm som i sig är en anledning att vara misstänksam

      Gilla

  4. Piia-Liisa Pisal skriver:

    Jag började en gång i KBT. Det skulle vara 10 träffar. Fick en ”läxa” till träff nr 2. Skriver 4 A4-sidor som svar på läxan och lämnar fram vid andra tillfället. Svaret: Fet här är vad vi skulle ha gått igenom de kommande 8 gångerna! Du har ju strategier, och det hade jag. ”Jag kan inte tillföra något mer” sa den sk terapeuten och därmed avslutades min KBT. I vissa specifika fall kan KBT vara bra, men vid svårare psykisk problematik är jag mycket tveksam. Kognitiv psykoterapi kanske är bättre. Personligen trivs jag bäst med den psykodynamiska och även den existentiella terapin. Går fn i psykodynamisk terapi och den hjälper mig, men det är inte någon lätt väg att vandra. Inga läxor till nästa gång, men en och annan fråga som öppnar dörrar som jag förträngt så jag knappt inte visste de fanns. Det gör ont, men hjälper till att läka.
    Hur skulle KBT som skulle förändra mitt sätt att tänka kunna öppna förträngda dörrar? Och i terapin så finns dessa dörrar under hela min levnad – jag måste se bakåt för att komma framåt! Jag kunde inte köra bil utan backspegel…
    Så någon stor beundrare av KBT är jag inte. Rätt använd i specifika fall kan den ha sitt berättigande, precis som all annan terapi. Men det finns ingen ”one size fits all-lösning” när det gäller terapi. (Allra synnerhet som många studier kommer fram till att alliansen mellan terapeut och den som går i terapi är viktigare än terapeutens inriktning!)
    //P-L
    Livets Skiftningar

    Gilla

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s