Habiliteringen och konsten att bryta ner autister

Jag läste den här helt vedervärdiga skriften om ”beteendeanalys och beteende-intervention”. Det är en manual i har man dresserar autistiska barn med hjälp av metoder som är som gjorde för att bryta ner självkänslan hos autister. Målet är att ersätta autistens egna vilja och autistiska personlighet med inlärda neurotypa beteenden. Att förvandla självständiga individer till viljelösa bärare av socialt accepterade beteende-mönster. Jag läser det och jag fattar inte hur någon kan skriva det här. Men så är jag ju också autistisk och förstår inte hur andra människor tänker så problemet är väl mitt (och jag är ironisk nu). Men okej, jag läser texten och försöker förklara ur författarens perspektiv. Lyckas ändå inte förstå. Jag kan inte låta bli att känna empati med de autistiska barnen som utsätts för de här metoderna, och trots att jag är ironisk känner jag mig ond när jag skriver ur det perspektivet. Så, bevisar det att jag saknar mentaliserings-förmåga eller va? Men okej, nu ska ni få höra vad det handlar om. Det är helt ofattbart. Obs, triggervarning ableism och barnmisshandel på det här (denna varning borde finnas på en stor skylt framför habiliteringens kontor). De är onda. Maximalt onda.

kaiji2-3Vid det här laget är jag rätt säker på att de är en ond, sadistisk skurkorganisation.

”Ur ett beteendeinriktat perspektiv har personer med autism biologiska brister, jämfört med andra barn och vuxna, som begränsar deras förmåga och motivation till inlärning.”

Autister är dåliga, jämfört med personer som inte är autister i alla fall. De är omotiverade och ointresserade av att lära sig sådant som de borde. Så vi behöver ett fungerande träningsprogram för att lära dem att intressera sig för rätt saker. Och kontrollera deras beteende. Det är det viktiga. Målet är att de ska bete sig som normala människor. De är så jobbigt autistiska annars. Det kan få andra att känna sig underlägsna och det är inte bra.

”Målbeteenden är antingen beteendeöverskott (sådant som barnet med autism gör alltför ofta eller alltför intensivt, som vredesutbrott eller stereotypt beteende) eller beteendebrister (sådant som barnet med autism gör alltför sällan eller inte alls, som att kommunicera eller leka med leksaker).”

Vi måste lära autistiska barn att inte visa när de är arga eller mår dåligt. Och att inte uppvisa ”stereotypa beteenden”. Stereotypt beteende betyder att de beter sig som autister. Det är lätt hänt när en är autist, att en råkar bete sig autistiskt. Men det är inte okej. För då kan man se att de är autister. Det vill vi inte, det är obehagligt. Som att det är okej att vara autist liksom. Vad sänder det för signaler? Autistiska barn måste däremot leka mer med leksaker. På ett ”kreativt sätt” såklart, det vill säga enligt instruktioner. Och de måste kommunicera mer. Förutom ifall de vill kommunicera att de är arga eller mår dåligt, det vill vi ju inte. Och vi kommer till det sen, men de får inte kommunicera hur som helst. Eller egentligen behöver de inte kommunicera alls, det viktiga är att de använder beteenden som vi kallar för ”kommunikation”. Autistiska barns beteende ska analyseras med hjälp av en ”funktionell beteendeanalys”, vilket innebär att man noterar vad som sker innan och efter ett oönskat beteende.

”Lärarna väljer interventioner utifrån resultatet av den funktionella analysen. Om man utifrån en funktionell analys kan se att ett barn med autism reagerar med vredesutbrott på uppmaningar och detta medför att andra tar tillbaka sina uppmaningar, kan interventionen bestå i att lära ut lämplig respons på uppmaningar och instruera andra i att inte ta tillbaka sina uppmaningar”

Låt oss säga att du försöker tvinga ett autistiskt barn att göra något som det mår dåligt av. Och till slut kanske barnet inte orkar mer utan protesterar. Det är lätt hänt att vuxna råkar respektera barnets vilja. Detta är ett stort misstag. Om du respekterar barnets vilja uppmuntrar du det att protestera igen nästa gång någon försöker skada det. Du vill inte sända ut sådana signaler. Det är därför viktigt att aldrig respektera barnets protester. Om barnet lär sig att ingen någonsin kommer ta hänsyn till dess vilja så kommer det så småningom att lära sig att det är meningslöst att protestera, och det kommer uppgivet att gå med på vad som helst utan att protestera.

”Om ett barn med autism är placerad i en klass med normalt utvecklade barn, kan varje aggressionsutbrott äventyra denna placering. På grund av detta skulle målet vara att minska aggressionen till noll. Om ett barn med autism däremot uppvisar stereotypt beteende som att vifta med händerna, är det kanske inte nödvändigt att fullständigt få bort detta beteende. Målet skulle därför kunna vara att minska handviftandet i undervisningssituationer (då det kan förhindra inlärningen), medan det tillåts vid andra tillfällen.”

Om autistiska barn ska tillåtas dela klassrum med normala barn måste de tyglas. De får inte bli arga. Det autistiska barnet kommer säkert utsättas för mobbing och trakasserier från de andra barnen, men detta är inte viktigt. Det viktiga är att det autistiska barnet inte reagerar aggressivt. Autistiska barn ska helst inte bete sig autistiskt alls, men eftersom de kan vara svåra att dressera kan man i viss mån tillåta fullständigt harmlösa autistiska beteenden. Fast inte i klassrummet, där ska de bete sig normalt. Även om detta försvårar inlärning måste normalt beteende prioriteras.

De föregående exemplen har mest handlat om beteendeöverskott, men funktionella analyser är av vikt även vid beteendebrister, eftersom de kan göra det lättare att identifiera de antecedenter, konsekvenser och establishing operations som hänger ihop med ökad beteendefrekvens. Barn med autism kan t ex klara sina uppgifter bättre om de får instruktioner i bildform istället för verbalt. För vissa barn kan tillgång till favoritleksaker innebära en större förstärkning än kramar, medan det för andra barn kan vara det motsatta som gäller. I övrigt är uppgiftsanalyser av målbeteendet av avgörande vikt.

Ett sätt att främja önskat beteende är att ta reda på vad barnet gillar, och ta det ifrån dem tills de gör som du vill. Du kan till exempel ta ifrån barnets favoritleksak, och endast ge tillbaka den när barnet gör som du vill. En annan metod är att bara vara snäll mot barnet, och till exempel ge det kramar och närhet, när barnet utför rätt beteende. På så vis lär sig barnet att det endast är omtyckt när de klarar av att utföra dessa beteenden, och det kommer att anstränga sig hårt för att göra sig förtjänt av din kärlek.

”Till och med en till synes okomplicerad handling som att borsta tänderna innefattar många färdigheter (hitta tandborste och tandkräm, klämma ut tandkräm på tandborsten, vrida på vattnet, etc.) (…) Eftersom barn med autism inte alltid kan lära sig färdigheter utan särskild undervisning, kan det vara nödvändigt att identifiera och lära in varje enskild färdighet som en handling innefatta.”

Vi utgår ifrån att det autistiska barnet inte har en egen vilja. När autister uppvisar en självständig vilja är detta en defekt som bör åtgärdas med hjälp av de metoder som vi redan beskrivit. Eftersom det autistiska barnet inte har en egen vilja är den enda anledningen för ett autistiskt barn att inte utföra ett önskvärt beteende, att barnet inte förstår hur det ska göra. Om barnet inte borstar tänderna så beror detta på att det inte förstår hur man gör. Det handlar inte om att barnet inte vill göra det på grund av till exempel sensoriska svårigheter som kan göra tandborstning plågsamt.

”Om ett barn med autism ska kunna lära sig en färdighet måste han eller hon kontinuerligt öva på den. Därför är det viktigt att lärarna fastställer kriterier för när barnet kan anses bemästra färdigheten (t.ex. korrekt respons i 90 % av fallen under två dagar i rad).”

Autistiska barn funkar såhär: ju mer de lär sig, ju högre är sannolikheten att de gör rätt. Om de till exempel har bemästrat färdigheten tandborstning till 75 procent, så är sannolikheten att de borstar tänderna vid rätt tillfälle 75 procent. Det är en fråga om sannolikhet. Det är som i ett TV-spel, där sannolikheten att lyckas med en handling ökar ju mer erfarenhet spelkaraktären har. Detta är enkel logik.

”1. DTT (Discrete Trial Training): DTT är en i hög grad strukturerad och noggrann instruktionsprocedur som kännetecknas av a) en-till-en-interaktion mellan läraren och barnet med autism, b) korta och tydliga instruktioner från läraren, c) noggrant planerade procedurer för att prompta (olika sätt att hjälpa barnet på traven) barnet till att följa instruktioner samt successivt upphöra med promptning, samt d) omedelbar förstärkning för varje korrekt respons.”

Den här metoden går ut på en lärare helt fokuserar på att dressera det autistiska barnet. Det ska ge korta och tydliga instruktioner och använda ”promptar” för leda barnet rätt. Målet är att barnet så småningom ska lyda omedelbart utan vägledning. Belöna barnet när det gör rätt, till exempel med sockerbitar. Det är som att dressera en hund.

2. Löst strukturerad träning: för situationer då barn med autism inte är i behov av den strängt kontrollerade undervisningssituation som DTT kräver. (…) Lärarna kan även låta ett annat barn modellera en färdighet istället för att göra det själva. (…) De kan dessutom ge undervisning i mindre grupper, istället för att undervisa barnen var för sig.

Om barnet är lättare att kontrollera kan det dresseras tillsammans med andra barn. Detta ger även unika möjligheter för att lära barn att dressera varandra! Barn är inte lika duktiga tränare som vuxna, men för barnet att bli tränat av ett annat barn medför en extra dimension av förnedring vilket ju alltid är välkommet!

3. Incidental teaching (ungefär ’lära sig när tillfället bjuds’): vid incidental teaching arrangerar läraren en situation som uppmuntrar barnet att påbörja aktiviteter och undervisar sedan i det handlingssammanhang som barnet har valt. Läraren kan till exempel lägga leksaker i barnets blickfång, men utom räckhåll, och när barnet försöker nå en av leksakerna kan läraren fråga ”Vad vill du ha?” och kräva att barnet namnger leksaken för att få tillgång till den

Minns ni det där om att ta ifrån det autistiska barnets favoritleksak tills det gör som du vill? Det är samma metod vi använder oss av här. Försök skapa en situation som verkligen inbjuder till lek, men tillåt inte barnet att leka innan det korrekt kan namnge leksaken. Om det till exempel är en plastdinosaurie måste barnet säga ”dinosaurie” innan det får leksaken. Barnet kanske försöker kommunicera sitt önskemål på något annat än med ord. Ignorera detta! Syftet med denna övning är inte att barnet ska lära sig kommunicera, utan att det ska lära sig att dess vilja inte är värd något om det inte kommunicerar på rätt sätt. Kom ihåg vad vi sa tidigare om att aldrig respektera barnets vilja. Om denna metod används på rätt sätt kan den vara mycket nedbrytande.

”4. Fri-operantträning: vid fri-operantträning förstärker lärarna lämpligt beteende och motverkar störande beteende när det förekommer, men de varken strukturerar omgivningen systematiskt eller ger instruktioner till sådana beteenden.”

Denna metod går ut på att bestraffa oönskade och belöna önskade beteenden, men utan att förklara reglerna i förväg. Fördelen med denna metod är att den är lätt att använda, eftersom det inte kräver några särskilda förberedelser och läraren behöver inte heller vara konsekvent eftersom barnet ändå inte kommer märka någon skillnad då det inte vet varför det belönas och bestraffas. Nackdelen är att barnet antagligen inte kommer ha någon aning om varför det bestraffas eller belönas, så denna metod är mindre lämplig för att träna specifika beteenden. Detta betyder dock inte att metoden är verkningslös. Godtyckligheten kan skapa en extra dimension av osäkerhet som till låg kostnad kan göra barnets tillvaro ångestfylld och kaosartad.

vlcsnap-2016-01-20-20h13m55s679Spela dina kort rätt och autisten kommer hata sig själv och alla andra innan det gått ut högstadiet.

”Interventionsprogrammet är uppbyggt i olika faser som följer på varandra och som var för sig har specifika mål. (…)  Den inledande fasen (…) är viktig för att etablera grundläggande sociala samspelsregler och lära sig känna igen vuxna som personer det alltid kommer positiva och negativa konsekvenser från.”

Det är viktigt att i ett tidigt skeende lära barnet att foga sig. De ska veta att de alltid kommer att vuxna kommer straffa och belöna dem, men aldrig behandla dem som människor. I den andra fasen får barnet lära sig ”en mer komplex färdighetsrepertoar” och till exempel följa mer avancerade kommandon.

Under den tredje fasen fokuserar interventionen på avancerad färdighetsutveckling och tillämpning som omfattar lärande grundat på observationer, problemlösning och copingsstrategier, att förstå och följa sociala regler samt delta i klassrumsaktiviteter. Huvudmålet för denna fas är att förbereda barn med autism för att kunna gå i skolklasser med normalutvecklade barn.

Detta betyder att vi måste observera barnens copingstrategier så att vi kan träna bort dem. Det är inte önskvärt att autister använder autistiska copingstrategier för att hantera omgivningen, eller löser problem på sina egna sätt. Sådant leder till autonomi och personligt välbefinnande hos det autistiska barnet, vilket vi ju inte vill främja. Målet med den här tredje och slutgiltiga fasen är att träna bort alla synbara tecken på att barnet är autistiskt. När alla barnet lärt sig att konsekvent undantrycka alla autistiska beteenden så är det redo att gå i skolan tillsammans med normala barn.

”Beteendeträning för att stärka språk- och kommunikationsförmåga hos barn med autism har sin grund i Skinners teoretiska arbete, Salzingers experiment och andra som menade att språk, liksom många andra klasser av beteende, kan betraktas som operant beteende (dvs. beteende påverkat av förstärkningskontingenser).”

Detta kan låta konstigt för er som vet något om Skinners teorier, vars syn på språkinlärning ju inte har något att göra med hur riktiga människor lär sig språk. Men som ni snart ska se så har dessa övningar egentligen inget med språkinlärning alls att göra. Det är bara något vi säger för att det låter trevligare så.

”För barn som ännu inte kan kommunicera med talat språk börjar läraren vanligtvis med DTT för att lära ut språkförståelse, så kallade impressiva språkfärdigheter, som att följa anvisningar och peka på föremål som läraren frågar efter. (…) Under det första steget av DTT visar läraren ett föremål åt gången, ger en verbal ledtråd (t.ex. ”rör vid bok”) och promptar eventuellt responsen (t.ex. för handgripligen barnets hand mot föremålet). Läraren förstärker omedelbart en korrekt respons (t.ex. ger barnet tillgång till föremålet för en kort stund) och korrigerar en felaktig respons. Vid slutet av en sådan sekvens avlägsnar läraren föremålet ett kort ögonblick (1–3 sekunder) för att sedan ta fram det och påbörja sekvensen igen.”

Som ni säkert förstår så har detta ingenting med språkinlärning att göra, utan det handlar helt och hållet om lydnadsträning. En del autistiska barn är ovilliga att följa poänglösa uppmaningar (som ”rör vid bok”). Om barnet är ovilligt är det viktigt att använda tvång. Det kan låta som en kränkande och förnedrande behandling, men låt inte detta avskräcka! För att dressera en autist måste du först ha ett hjärta av sten. Utradera varje spår av medmänsklighet hos dig själv. Autisten ska dresseras! Om barnen inte vill röra vid boken är det ett problem. Varför? För att du just sa åt det att röra vid boken! Behöver jag säga mer än så?

”Genom DTT och löst strukturerade upplägg – i synnerhet BST – kan barn med autism lära sig att imitera färdigheter som de kan använda sig av i lek och socialt samspel, som slängkyssar, att klappa händer, vinka, bygga med klossar, vagga en docka, rulla en lastbil och röra i en gryta med sked. Dessa färdigheter kombineras sedan till längre beteendesekvenser och låtsaslek.”

Det är såhär lek fungerar! Först lär barnet sig en rörelse, till exempel vagga en docka eller köra en leksaksbil. Därefter upprepar barnet rörelsen. Roligt för hela familjen! Eftersom vi använder av oss beteendeterapi spelar det ingen roll varför barnet gör rörelsen. Låtsas det att dockan är ett barn, eller upprepar de bara rörelsen de lärt sig för att blidka de vuxna? Vem bryr sig? Det är beteendet som är viktigt! Att vagga en docka eller röra i en gryta är lek!

”Lärarna kan till exempel förstärka beteenden som inte går att utföra samtidigt som målbeteendet (t.ex. att klappa i händer istället för att vifta dem framför ögonen)(…) Utsläckning kan även användas vid stereotypt beteende. Läraren kan till exempel släcka ut handviftande genom att hålla för barnets ögon och därigenom ta bort den visuella.”

Vi har tidigare varit inne på att det är ett stort problem att autistiska barn viftar med händerna. Så gör nämligen inte normala barn. Som tur är finns det många metoder för att minska på sådana stereotypa beteenden. Problemet med handviftandet är att många autister mår bra av det. Lösningen är se till att barnet inte mår bra av det.

”En annan procedur är överkorrigering, som består av: återställande och/eller tränande överkorrigering. Vid återställande överkorrigering måste individen rätta till sitt dåliga uppförande genom att ställa i ordning saker och ting till ett bättre tillstånd än innan det dåliga uppförandet. Om en flicka till exempel häller ut ett glas saft på golvet kanske man kräver av henne att hon inte bara torkar upp det hon spillde ut, utan att hon även gör rent golvet runtomkring.”

MMM-Jojos-Bizarre-Adventure-07-F1597036.mkv_snapshot_06.26_2012.12.01_18.12.57Överkorrigering.

Grundprincipen är: straffa barnet, ju hårdare desto bättre! Fråga er inte varför flickan hällde ut saften på golvet. Det spelar ingen roll om hon trodde att det var rätt att göra så, om hon råkade göra det av misstag eller om hon gjorde det i protest. Det viktiga är att straffa henne ordentligt! Hon måste gå omkring i ständig skräck för att råka göra ett misstag igen!

Det var allt för denna manual. Jag hoppas att ni nu vet hur ni ska göra för att bryta ner autistiska barn och förvandla dem till rädda, viljelösa utövare av önskvärt normalt beteende. Kom ihåg, om ditt autistiska barn inte hatar sig själv har du gjort något fel! Se även tidigare inlägg om beteendemodifiering och beteendeterapi.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Habiliteringen och konsten att bryta ner autister

  1. propinqua skriver:

    Beteendeöverskott som de skriver om låter som samma som var när jag gick i KBT, då hette det ”överskottsbeteenden” och ”underskottsbeteenden”.

    Liked by 1 person

  2. Ann skriver:

    Fyfan! Det här utsätts ju vad jag förstår nästan alla autister för som barn om dom inte uppvisar tillräckligt neurotypa beteenden. Min mamma visste ju inte vad som vad för fel på mig men hon ”lyckades” genom hård drillning slipa bort mycket av mina socialt icke önskvärda beteenden. Jag beskyller henne inte alls, hon gjorde vad hon kunde efter hennes egna förutsättningar. Enligt henne måste jag lära mig bete mig ”som folk” för att fungera i samhället. Hon lyckades ju till viss del och jag är glad att jag kan när jag vill glida igenom med en neurotyp mask på. Problemet är ju att jag behöver den neurotypa masken i samhället. Ibland i folkmassan vill jag ju bara vokalisera ångesten och ställa mig och snurra runt och vifta med armarna…

    Gilla

    • Anarkoautism skriver:

      Att lära sig att passera som NT är visserligen en nyttig överlevnadsfärdighet i sig. Bra att kunna liksom. Men sammanhanget i vilket en lär sig det är viktigt. Jag tror inte att de där ”interventionerna” är nyttiga ens ur det perspektivet. Det är ett väldigt ineffektivt och skadligt sätt att lära ut sådana förmågor. Att lära sig hur man ska bete sig för att passera som NT är praktiskt i sig, men det måste ske på autistens villkor. Det får inte påtvingas. Det får inte framställas som att autisten är dålig om hen inte anpassar sig efter det. Autister bör ges möjlighet att, när de är redo för det, lära sig vilka regler som gäller i NT-världen. Det ska endast vara för autistens egen skull, aldrig för omgivningens. Alltså, jag är inte ens säker på att det i praktiken finns något bra sätt att göra en sådan ”utbildning”.

      Mycket lär en sig ju ändå automatiskt. Som att andra tycker att en är konstig om en viftar med händerna i folkmassor eller var det är. Och när en väl vet det så kan en själv avgöra om det är värt det eller inte att trycka undan sådana beteenden. Själv mår jag mycket bättre ju mindre jag bryr mig om vad andra tänker. Jag fungerar bättre i samhället ju konstigare jag tillåter mig själv att vara. I särskilda situationer, som i möten med personer som har någon form av makt över mig, tänker jag på hur jag beter mig. Men för det mesta spelar det egentligen ingen roll vad andra tänker om mig, och det enda som tvingar mig att kontrollera mig är att jag internaliserat idén om att jag är dålig om andra får se hur jag egentligen är.

      Liked by 1 person

  3. Ping: Habiliteringen, träningen och kriget – Funkisfeministen

  4. L skriver:

    Med vad i helvete, en tror ju inte att det är sant. Så sjukt!

    Gilla

    • Anarkoautism skriver:

      Eller hur! Har också lärt mig nu att dessa metoder grundades av någon som bokstavligen sa att autister inte är riktiga människor.
      ”It’s even more concerning that ABA was founded by Ivar Lovaas, who bluntly stated that he believed Autistic people weren’t even people. This is an exact quote from him: “You see, you start pretty much from scratch when you work with an autistic child. You have a person in the physical sense—they have hair, a nose and a mouth—but they are not people in the psychological sense. One way to look at the job of helping autistic kids is to see it as a matter of constructing a person. You have the raw materials, but you have to build the person.” Lovaas also used electroshock on kids with Autism”
      Från: https://sociallyanxiousadvocate.wordpress.com/2015/05/22/why-i-left-aba/

      Gilla

  5. Kristina skriver:

    Härligt att vi är flera som reagerar! Vi borde starta ett upprop/namninsamling eller liknande… Att standardprogrammet för att hjälpa autistiska barn bygger helt på Lovaas idéer är skrämmande illa.

    Liked by 1 person

  6. Ping: Förintelsens första offer | anarkoautism

  7. Ping: Empatistörning | anarkoautism

  8. Ping: Faciliterad kommunikation, vetenskap och ideologi | anarkoautism

  9. antropomorf skriver:

    Kära anarkoautism,

    Jag tvistade med dig häromsistens i ett inlägg om behaviorism. Där hävdade jag att B.F. Skinners teori om Behaviorism ändå inte var helt oduglig.
    Vill bara rapportera att du nu har botat mig ifrån denna inställning.

    Liked by 1 person

  10. Ping: Varför särbegåvade barn bör utredas för NPF | anarkoautism

  11. Kristina skriver:

    Nu har jag upptäckt en form till av press på föräldrar som gör det svårt att välja bort IBT. Vi sökte och fick vårdbidrag, men då räknar de inte tiden för träning som inte ordineras av sjukvården. Så om habiliteringen är strikt med att bara erbjuda IBT så bli det kanske ekonomiskt svårt för föräldrarna att göra annat som inte anses ingå. Förutom att man får leta upp och bekosta alternativ hjälpa själv då.

    Liked by 2 people

  12. Ping: Normalisering på bekostnad av välbefinnande | anarkoautism

  13. Ping: Tre extremt dåliga stödåtgärder som de utsatte ett oskyldigt autistiskt barn för | anarkoautism

  14. Ping: Erfarenheter från habiliteringen – Autistiska manifestet

  15. Ping: Min autism har blivit bättre! | anarkoautism

  16. Ping: Att tala om att Bota Autism är att uppmana till våld mot autister | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s