Jag blir ”förstärkt” av att anklaga behavioristisk inlärningsteori för att vara pseudovetenskap

Igår skrev jag om intensiv beteendeterapi, eller konsten att dressera autister. Jag fokuserade på den brutala praktiken att behandla autistiska barn som hundar men jag kritiserade även den behavioristiska inlärningsteori som denna bygger på. Eftersom det finns många som fortfarande tror att behaviorismen är seriös vetenskap (till exempel majoriteten av alla nationalekonomer) tänkte jag idag förklara lite mer vad jag menar. En viktig gestalt i den behavioristiska ”vetenskapen” är Skinner, som idag ses som något av en fader till hela spektaklet. Jag kommer att försöka förklara grundläggande varför hela den behavioristiska teorin är problematisk. Om ni vill ha mer detaljer rekommenderar jag den här artikeln av Chomsky från 1967, som förklarar Skinners behaviorism och problemen med den väldigt bra. Eller så kan ni läsa mitt inlägg, det är kortare och har bilder. Bilder är ”förstärkande”, det är känt. Jag ska nu försöka att kortfattat beskriva den behavioristiska läran.

xWIOhTwOm detta får dig att frukta körsbär har du fallit offer för responsiv inlärning och blivit betingad.

Jag har läst en del artiklar om behaviorism och beteendeterapi, men jag orkade inte förse det här inlägget med korrekta källhänvisningar. Den här bloggen är ju inget forsknings-projekt och jag orkar inte vara propert akademisk. Men en av de källorna, som jag faktiskt tänkte länka till men råkade stänga ner den fliken och ids inte leta upp den igen, förklarar att det finns två sorters behaviorism, metodologisk behaviorism och radikal behaviorism. Metodologisk behaviorism hävdar att ”individers observerbara beteenden” är de enda psykologiska processer som kan studeras i ”strikt vetenskaplig mening”. Radikal behaviorism innebär att alla psykologiska processer (tankar, känslor etc,) är beteenden i den behavioristiska meningen och följer samma lagar (återkommer till dessa ”lagar”).

Det är en väldigt konstig syn på vetenskap som den metodologiska behaviorismen förespråkar. Enligt den ägnade sig Galileo och Newton åt ovetenskapligheter, när de utvecklade sina teorier som lade grunden för modern naturvetenskap. Båda konstruerade teorier för fenomen som inte går att observera med blotta ögat. Galilelo studerade fallande objekt i vakuum och rullande klot utan friktion och andra ovetenskapliga ting. Newton teoretiserade om gravitation, trots att gravitation inte går att observera. Vi kan observera konsekvenserna av graviation, precis som vi kan observera de beteenden som är konsekvenser av psykologiska processer, men gravitationen i sig är lika omöjlig att observera som de psykologiska processerna i sig. Faktum är att modern fysik fortfarande inte vet vad gravitation egentligen är. Betyder det att teoretisk fysik är ovetenskaplig? Bara om vi accepterar denna nya definition av vetenskap, enligt vilken all vetenskap är ovetenskaplig.

Men låt oss nu gå vidare till den behavioristiska inlärningsteorin. Inlärning sker enligt flera olika principer. ”Operant inlärning” är den form av inlärning som formar och omformar beteenden. ”Respondent inlärning” innebär att vi reagerar positivt och negativt på olika stimuli. Någon som har fobi mot ormar regerar med rädsla (respons) när den ser en orm (stimuli). Om personen lär sig att associera ett nytt stimuli med ormar kommer samma respons att utlösas av detta nya stimuli. Exempel: om alla ormar sjunger Rysslands nationalsång kommer personen att bli rädd när hen hör Rysslands nationalsång spelas, för att hen lärt sig associera detta med ormar. Detta kallas för ”betingning”. Respondent inlärning sägs förklara alla våra känslor inför andra personer och saker, till exempel varför du blir kär (jag antar att en lär sig associera personen en är kär i med något annat som en är kär i.) Det finns också något som kallas för ”modellinlärning” vilket innebär att vi lär oss genom att härma andra, och habituering, som innebär att vi reagerar svagare på stimuli som vi vant oss vid.

tumblr_mqddenrEn81r76kq5o2_1280Habituering.

”Operant inlärning” innebär att vi lär oss ett visst beteende för att vi belönas för det. Om konsekvensen som följer beteendet är förstärkande så ökar frekvensen av beteendet, men om konsekvensen är ett straff kommer beteendet minska och kanske upphöra. Förstärkare är något som ökar sannolikheten att beteendet ska inträffa igen. Förstärkaren kan antingen vara något som individen vill ha (positiv förstärkning) eller att något obehagligt upphör (negativ förstärkning). Och omvänt med straff. Bestraffning leder i stället till att beteendet försvagas. Det är alltså detta som är den ”teoretiska grunden” för hunddressyren jag talade om igår. Det är en teori om varför vi beter oss på ett visst sätt.

En naturlig förstärkare är ett stimuli som alltid fungerar som förstärkare, det vill säga något som individen alltid vill ha (till exempel något som tillfredsställer naturliga begär). Det är även möjligt att uppfinna en ny förstärkare genom att associera ett nytt stimuli med en naturlig förstärkare. Exempel: om du spelar Rysslands nationalsång varje gång det regnar kommer du att associera regn med Rysslands nationalsång, om att bli blöt är en positiv förstärkare kommer Rysslands nationalsång också att vara en positiv förstärkare! (Vissa dagar kan jag inte låta bli att använda mig av exempel som går emot all normal intuition),

Men kan allt beteende förklaras med förstärkning? Enligt ett behavioristiskt synsätt är det så. Vilken förstärkare är det som får mig att blogga? Jag blir glad när andra gillar det jag skriver, så det är väl någon sorts förstärkning. Men mest gillar jag bara att skriva. Nu kanske behavioristen säger: ”aha! Skrivandet är sin egen förstärkning! Det är en automatisk förstärkning!” Men då kan vi bara dra slutsatsen, att ”förstärkning” inte betyder något alls. Eller, vilket är samma sak, att förstärkning kan betyda precis vad som helst. Dessutom gör vi ibland saker som vi inte förväntar oss att belönas för, ja som vi kanske till och med förväntar oss att bli straffade för. Vi gör det som vi anser är rätt och riktigt, oavsett vad detta leder till. Nu invänder behavioristen att jovisst, men då är ”att göra rätt” förstärkande, men då invänder jag att i så fall är begreppet förstärkare innehållslöst och det finns ingen anledning att använda det. Om jag gör något betyder det att jag blir ”förstärkt”, per definition.

En liknande doktrin förekommer inom neoklassisk ekonomisk teori med ”nyttoläran”. Nyttoläran säger att människor alltid försöker maximera sin egen nytta. ”Nytta” är ett mått på allt som individen vill ha. Teorin härstammar från utilitarismen, en moralfilosofi som var populär på 1800-talet. Den neoklassiska varianten som används idag hävdar att människans psykologiska processer i princip kan reduceras till en ”nyttofunktion” som visar i vilken grad olika stimuli påverkar deras nytta. Om någon invänder att människor kan göra uppoffringar för andras skull svarar ekonomen att det i så fall bara bevisar att individen maximerar sin egen nytta genom att hjälpa någon annan. Att säga att jag bloggar för att detta ”maximerar min nyttofunktion” betyder exakt samma sak som att säga att det är ”förstärkande” för mig.

För att sammanfatta: den behavioristiska inlärningsteorin är inte en vetenskaplig teori. Den förklarar inte hur inlärning fungerar i verkligheten. Den behavioristiska inlärnings-teorin går mest ut på att byta ut vanliga ord mot ”stimuli”, ”respons” och ”förstärkning”. Har jag skrivit om det här för att jag tycker att psykologi är intressant? Eller för att jag gillar att blogga? Eller för att jag vill upplysa om att den beteendeträning som jag tidigare kritiserat grundar sig på teorier som är helt ovetenskapliga? Eller för att det är förstärkande för mig?

oingoYou decide!!

För övrigt är neoklassisk nationalekonomisk teori också pseudovetenskap, sa jag och blev därmed förstärkt samt maximerade min nyttofunktion.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Autism och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Jag blir ”förstärkt” av att anklaga behavioristisk inlärningsteori för att vara pseudovetenskap

  1. Ping: Akademiskt språk måste vara invecklat för att dölja akademisk tomhet | anarkoautism

  2. Kristina skriver:

    Fantastiskt bra!
    Jag har också läst artikeln där Chomsky utklassar Skinner och förklarar varför hans beteendeteorier helt och hållet saknar vetenskaplighet.

    När jag var som argast på att TBA används oreflekterat mot autister skrev jag av mig i några timmar. Efteråt känner jag mig stärkt som människa så jag förstår känslan. Passionen i skrivandet gör att jag orkar lite till!

    Och när jag tänker på hur starkt motiverad jag är inifrån, undrar jag hur någon kan vara så oförstående som att man vill strunta i det inre och satsa på belöningseffekter som man vet är kortsiktiga och avklingande?

    Liked by 1 person

    • Anarkoautism skriver:

      Om en ser det som bara en fråga om att de är oförstående blir det verkligen obegripligt. Därför ser jag det som en fråga om makt. Att behavioristiska metoder är ovetenskapliga har varit uppenbart sedan länge, men det blir en tacksam metod för makt och kontroll. Det behavioristiska synsättet bygger på att människor inte har något inre liv, utan att vi är helt styrda av yttre stimuli. För den som vill kontrollera och forma andra är det en attraktiv ideologi. Jag tror att det är vad det i grunden handlar om.

      Gilla

      • Kristina skriver:

        Det är antagligen sant, men många litar på någon annans (en expert av något slag) omdöme. Det som också spelar stor roll är oror och rädsla för det okända. En missriktad välvilja: ”stick inte ut lilla vän för då blir du mobbad” Problematiskt, ser offret som problemet.Om en autist följer sin inre röst så sticker vi väl så gott som alltid ut menar jag.

        Eh… kanske borde starta en egen blogg eller nåt i stället för att överbelasta din 🙂

        Liked by 1 person

        • Anarkoautism skriver:

          Jag tycker att det är kul att få kommentarer och feedback från läsare, så du behöver verkligen inte vara rädd för att överbelasta mitt kommentarsfält. Det är bara roligt. ^.^
          Men för all del, starta gärna en egen blogg om det är något du vill. Det skulle säkert bli en bra blogg!

          Gilla

  3. Ping: KBT, Autism och makt | Propinqua

  4. Ping: KBT, Autism och makt – Autistiska manifestet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s