Jag har inte autism, jag är autistisk. Jag är en autist som inte tänker ta avstånd från mig själv.

När jag använder ord som autist och autistisk för att beskriva mig själv eller autister i allmänhet, är det inte ovanligt att någon okänd människa dyker upp och förklarar för mig att faktiskt, man är inte sin diagnos, autism är något du har och inte något du är. Dessa adjektivvägrare och identitetsförnekare är förvisso många gånger samma personer som älskar att beskriva autister utifrån DSM-kriterier men de tycker av någon anledning att det är jag som blandar ihop mig själv med en diagnos.

Att säga åt någon vem de är på det sättet är ju för det första hemskt oförskämt. Vem tror du att du är liksom? Vem är du att säga åt mig vem jag är? Säger du detsamma till någon som kallar sig kvinna? Bisexuell? Trans? Svart? Valfri nationalitet? Vänsterpartist? Yrkestitel? Känslotillstånd? Allmän dagsform? En del av de sakerna är identiteter, andra är bara vanliga adjektiv. Vad har du emot identiteter och adjektiv? Säger du alltid åt folk att de inte är sin identitet, eller det adjektiv de nu använde om sig själva?

”Du är inte en kvinna, du är en person med kvinnlighet. Du är inte trans, du är en person med transsexualism? Du är inte trött, du är en person med trötthet. Du är inte glad, du är en person med glädje”?

Nähä, du brukar inte göra det va? Så varför känner du att det är så viktigt att säga åt just autister att vi inte ska kalla oss vad vi är? Okej jag vet varför, autism är något dåligt som ska hållas på en armlängds avstånd. Men jag accepterar det inte. Så vi tar det igen:

Jag har inte autism.

Jag är autistisk.

Jag är inte en autismspektrumdiagnos.

Jag sa aldrig att jag var en diagnos, jag sa att jag är autistisk.

Du vet inte ens vad jag har för diagnoser.

Men du vet att jag är autistisk, för det har jag just berättat.

Du säger något om att vara en människa och inte en funktionsnedsättning.

Upplysning: Autister är människor.

Har du svårt att acceptera det?

Människor är många saker.

Människor använder adjektiv för att beskriva sig själva.

En människas identitet är viktig.

Varför har du svårt att acceptera min mänsklighet när jag säger att jag är autistisk?

Du har ingen rätt att kräva att autister ska ta avstånd från en del av oss själva, innan du erkänner vår mänsklighet. Att ta ifrån en människa rätten att definiera sig själv är att förneka dens mänsklighet. Autister får hela tiden lära sig att deras autistiska egenskaper är dåliga. De bör döljas, förnekas, och helst tränas bort till varje pris. Vi får lära oss att skämmas för hur vi är. Och när en försöker göra sig av med detta, och vara nöjd med sig själv, kommer protesterna. Att säga åt någon att ”du är inte din autism” är alltid en påminnelse om att detta är aspekter av personen som inte är önskvärda. Allt tal om att se personen och inte ”hens autism”, visar bara att du inte kan se autister som människor, och att du endast kan acceptera vår mänsklighet om vi distanserar oss från våra autistiska egenskaper. Du kanske anser att autism är en ond mutantsnigel och undrar varför jag identifierar mig med en mutantsnigel, men det är ju din ableistiska världsbild och inte min. Om du själv är en person som, ah, har en autismdiagnos, men inte vill kalla dig autistisk, okej jag tänker inte bråka med dig om vad du ska kalla dig. Det är din ensak. Men om du säger åt andra att det är fel att ha en autistisk identitet finns det inga ursäkter. Det är en skadlig ideologi du propagerar för, spelar ingen roll vem du är.

Jag en autist som tar mig rätten att själv definiera vad jag är. Autism är inte en separat grej jag råkar ha i väskan. Jag är autistisk, min autistiska personlighet är central del av vem jag. Och om du är en person med svårigheter att acceptera autisters mänsklighet, om du har ableism och autismhat, så är det ditt problem. Autister har inte någon skyldighet att hantera det åt dig.

Uppdatering. Om du är osäker på vilka ord du borde använda kan du läsa detta: Om du är osäker, säg autistisk.