Två funktionshinderteoretiska perspektiv

hyouka25

Ibland talas det missvisande om den ”sociala” och den ”medicinska” modellen som de två olika och motsatta teoretiska synsätten på funktionshinder. Detta är särskilt missvisande när det kommer från svenska forskare, som oftast inte har någon aning om vad den sociala modellen är. Men det är missvisande även när en använder begreppen korrekt, eftersom den medicinska och den sociala modellen inte beskriver alla möjligheter. För att bättre visa på vad som är den grundläggande skiljelinjen mellan dessa, har jag valt att definiera två huvudsakliga inriktningar, som jag kallar för det sociala och det individualiserade perspektivet. Uppdelningen i de individualiserade och de sociala perspektiven är inte allmänt vedertagen, men jag tror att det i sammanhanget ger en mycket bättre bild av de grundläggande skillnaderna mellan de olika synsätten.

Jag gjorde en tabell i word, och det gick att kopiera in i WordPress även om det inte blev så jättesnyggt:

Individualiserat perspektiv Socialt perspektiv
Teoretiska modeller Medicinska modellen. Miljörelativa modellen. Sociala modellen.

Kulturella modellen/ Minoritetsmodellen.

Funktionsnedsättning Individuell avvikelse. Social kategori.
Funktionshinder Konsekvens av funktionsnedsättning och missanpassning mellan individ och miljö. Strukturella hinder. Socialt förtryck.
Person med funktionsnedsättning Individ med nedsatt förmåga/ biologiskt betingade svårigheter. Medlem av marginaliserad social grupp. Socioekonomisk klass/ kulturell minoritet.
Mål med forskning Normalisering. Kompensera för individens funktionsnedsättning. Möjliggöra integrering av funktionsnedsatta i samhället. Social och ekonomisk rättvisa. Mänskliga rättigheter. Undanröja strukturella hinder. Individuella insatser ska främja individens välbefinnande, inte normalisering.

De två perspektiven är inte två olika teorier, utan bredare kategorier under vilka olika funktionshinderteorier kan inordnas. Det individualiserade perspektivet representerar de teorier och modeller enligt vilka funktionsnedsättning betraktas som en privat angelägenhet, och funktionshinder som rent praktiska problem. Det sociala perspektivet representerar de teorier som ser funktionsnedsättning som en social kategori. Från ett individualiserat perspektiv bör fokus för funktionshindersforskning vara att undersöka individens brister och vilka anpassningar som är nödvändiga för att integrera individen i mainstreamsamhället. Från ett socialt perspektiv bör analysen fokusera på hur mainstreaminstitutioner exkluderar och skapar stigmatisering för personer med funktionsnedsättning.

De två teoretiska perspektiven bör inte ses som två teorier som är lämpade för olika sammanhang. Olika teorier kan ha olika användningsområden, men båda de bredare perspektiven kan i princip appliceras i alla tänkbara sammanhang. Även forskning inom till exempel medicin och vårdvetenskap kan i princip utgå ifrån ett socialt perspektiv, även om detta sällan sker. Teorier om internaliserat förtryck kan till exempel ge nya perspektiv på vad som påverkar individens psykiska välbefinnande, och vad individen kan behöva hjälp med. Det individualiserade perspektivet kan också appliceras i samhällsforskning, och detta är inte alls ovanligt. De två perspektiven representerar olika värderingar och uppfattningar om vilka mål och medel som är lämpliga.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i masteruppsatsen och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Två funktionshinderteoretiska perspektiv

  1. Ping: Teoretisk förvirring i Handikappvetenskapen | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s