Kriterier för Autism enligt DSM-5. ”Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner”.

Detta är inlägg 2 i min serie om diagnoskriterierna för autism enligt DSM-5. Första texten handlade om ”bristande social ömsesidighet”, som är ett exempel på yttringar av ”varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion” enligt DSM-5. Det andra punkten beskrivs som ”bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner”. Som alltid är verkligheten ungefär den motsatta till vad som beskrivs i manualen. Autister har helt fantastiskt bra ”icke-verbalt kommunikativt beteende”, så självklart beskrivs det som en sjuklig brist:

Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner, alltifrån t ex bristande samstämmighet mellan verbal och icke-verbal kommunikation, till avvikelser i ögonkontakt och kroppsspråk eller bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation (källa: Habiliteringen).

”bristande samstämmighet mellan verbal och icke-verbal kommunikation” är intressant. Det låter som att det betyder, att autister säger en sak med ord, och en annan sak med kroppsspråk. Det är oklart hur de kan veta detta, när NT-folk i allmänhet är helt värdelösa på att avläsa både verbal och icke-verbal autistisk kommunikation. Det är befängt att säga att ”bristande överensstämmelse” mellan de två är ett autistiskt drag. Däremot finns det många situationer där autister inte är fria att uttrycka sig fritt, och måste begränsa både verbal och icke-verbal kommunikation. Och det kan nog skapa alla sorters ”bristande samstämmighet”. Vad de nu menar med det. Om en till exempel är för överväldigad för att säga någonting, men med hela kroppen visar att en vill fly ifrån situationen, är det bristande samstämmighet? Kanske. Men det är ju mer en fråga om att det inte är så lätt att kommunicera i pressande och farliga situationer.

Att autister har ”avvikelser i ögonkontakt och kroppsspråk” är helt klart sant. Och som jag förklarade i föregående inlägg: en avvikelse är inte en bristande förmåga. Det kan ses som en konsekvens av brister i förmågan att anpassa sig, även om vi bör vara på det inte alls är uppenbart om NT-personer har någon högre förmåga på den punkten. Det är bara att allt ska anpassas efter dem. Hur som helst är det inte fråga om ”bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende”. Autister har ofta fantastiskt bra ”icke-verbalt kommunikativt beteende”. Det är bara att eftersom det avviker anses det inte vara värt att lyssna på. Och autistiskt kroppsspråk bestraffas. Det kallas ”problembeteenden” och ska tränas bort. Säg att ett autistiskt barn (de börjar tränas tidigt) uttrycker glädje genom att vifta med händerna. Då säger omgivningen att detta är inte okej, det beteendet måste tränas bort. Men autister har kroppsspråk. Och annan ickeverbal kommunikation.

”Avvikelser i ögonkontakt” är ju å andra sidan en underdrift i väldigt många fall. Det är vanligt att autister absolut inte vill ha ögonkontakt, att det upplevs som distraherande, påfrestande eller väldigt närgånget. Att tvinga någon till ögonkontakt mot dens vilja är på samma nivå som sexuella trakasserier. Att kalla det för ”bristande social förmåga” att inte vilja få sina gränser överskridna och bli utsatt för trakasserier är inget annat än en grov förolämpning. Och om vi har ”bristande förståelse för och bruk av gester”, vad är då NT som inte fattar autistiskt kroppsspråk utan utnämner dem till problem som måste korrigeras? Generellt sätt är autister mycket bättre på att förstå NT än tvärtom.

Det tål att sägas igen, Autister har väldigt mycket icke-verbal kommunikation. Det är klart, alla är individer och så vidare, men generellt sätt har autister minst lika mycket icke-verbal kommunikation som andra. Det är bara att autisters kroppsspråk och övrig icke-verbal kommunikation inte räknas i omvärldens ögon, och vi förväntas träna bort det. Och det går så långt att många inte själva inser att de har ett kroppsspråk, eller förmågan att läsa av andra, och måste lära sig det igen. Men vi har kroppsspråk, och vi kan läsa av icke-verbal kommunikation, om än inte på samma sätt som NT.

Som exempel från personliga erfarenheter kan jag ju nämna att jag och min partner (också autistisk) är hur bra som helst på att läsa av varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck och annan ickeverbal kommunikation. Ofta förstår vi vad den andra menar, enbart från blickar och rörelser och ljud. Så vi har alldeles enastående ”förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende” inklusive ”förståelse för och bruk av gester”. Jag kan inte säga hur väl jag förstår autisters kroppsspråk i allmänhet, av den enkla anledning att det tyvärr inte finns så mycket sociala sammanhang som inte domineras av NT-personer och ableistiska förväntningar. För att kunna jämföra någon inneboende förmåga att använda ickeverbal kommunikation måste vi ju först se till att autister har möjlighet att socialisera med personer som liknar dem själva, i samma utsträckning som NT har, och utan att dömas eller straffas för hur de kommunicerar. Och det vore ett helt annat samhälle. Men vi kan konstatera följande: Autister har (generellt) omfattande icke-verbal kommunikation, och NT är värdelösa på att läsa av autister.

Idén om att autism kännetecknas av ”total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation” bygger på att Autisters  icke-verbala kommunikation ständigt ignoreras eller bestraffas, och de som tror att Autister är uttryckslösa har aldrig Autister under förhållanden där vi inte är underkuvade och kontrollerade. Jag säger det igen, Autister har helt enastående bra kroppsspråk. Att kalla vår kommunikation och vårt kroppsspråk för”bristande” är en värdering. Det är inte ett konstaterande. Vår icke-verbala kommunikation värderas lägre, och blir antingen ignorerad eller ska tränas bort.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Autism, kommunikation, NT-professionella, Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Kriterier för Autism enligt DSM-5. ”Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner”.

  1. carlgylling skriver:

    Intressant.
    Att vara bra på att förstå ickeverbala signaler är inget jag kan relatera till alls, ens autisters ickeverbala signaler. Inte heller har jag någon aning om vad jag signalerar ickeverbalt. Men det har ju säkert att göra med att alla bara förutsatt att jag är NT fast lite konstig, inklusive jag själv, tills för ett par år sedan. Så, typ som om man är en säl och alla i hela ens liv utgått ifrån att man är en hund, fast lite konstig. Då kan man nog bli lite kommunikativt förvirrad, och inte helt säker på om man ens förstår sin egen art.

    Liked by 1 person

    • Anarkoautism skriver:

      Jo, jag tänker att det nog ofta är så. Som autist får en mindre träning i att öva upp sådana färdigheter. Jag visste inte alls att jag hade den förmågan alls förrän ganska nyligen

      Gilla

  2. Ping: Kriterier för Autism enligt DSM-5. ”Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser”. | anarkoautism

  3. Ping: Varför autism underdiagnosticeras hos flickor | anarkoautism

  4. Ping: Om diagnoskriterierna för autism | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s