Särskilt Pedagogiskt Stöd, och hur funkisars tillgång till utbildning ses som ett speciellt extraerbjudande

madoka.jpg

Det som kallas för ”särskilt pedagogiskt stöd” är sådana åtgärder som förbättrar tillgängligheten i utbildningen, som individen själv måste ansöka om innan de vidtas. Det är viktigt att komma ihåg att det som kallas för pedagogiskt stöd inte enbart omfattar åtgärder som endast berör individen. Det som avgör om något är pedagogiskt stöd är att en enskild individ måste ansöka om det. Åtgärderna i sig kan dock påverka en hel grupp, till exempel om åtgärden är att flytta undervisningen till lokaler som är tillgängliga för studenten. Det pedagogiska stödet kan delas in i tre kategorier:

  • Åtgärder för stöd och hjälp till individen.
  • Förbättring av den allmänna tillgängligheten i en enskild situation.
  • Individuella undantag från regler som gör utbildningen otillgänglig.

I den första kategorin finns åtgärder som anteckningshjälp, mentor, inspelar litteratur osv., som endast påverkar individen. I den andra kategorin faller sådana åtgärder som påverkar alla studenter i en grupp, till exempel vilka lokaler som används eller anpassningar av undervisningen (till exempel om läraren använder mikrofon eller har större text i powerpointpresentationer). Den tredje stödformen innefattar ”stöd” som endast innebär att den enskilda studenten beviljas undantag från olika regler som gör undervisningen otillgänglig, till exempel förbud mot användning av vissa hjälpmedel. Syftet med pedagogiskt stöd och vilka skyldigheter lärosätet har att tillhandahålla detta kan betraktas på olika sätt beroende på hur man ser på lärosätets skyldighet att göra utbildningen tillgänglig i allmänhet. Det pedagogiska stödet kan ses antingen som extra stöd till individen för att kompensera för funktionsnedsättningen, eller som insatser för att kompensera för strukturella problem med otillgänglighet i undervisningen.

När jag analyserade likabehandlingsplaner från högskolor försökte jag kolla på hur man förhåller sig till det ”särskilda stödet”. Det första som är väldigt tydligt är hur det pedagogiska stödet nästan uteslutande beskrivs i termer av ”erbjudande”. Ord som ”erbjudande” och ”erbjuda” används ofta. Själva ordet är visserligen inte anmärkningsvärt i sig (det skulle kunna vara förenligt med många olika budskap), men det är ganska typiskt för den genomgripande tonen i likabehandlings-planerna, där det pedagogiska stödet framställs som något ”extra” som lärosätet erbjuder studenter med funktionsnedsättning. Ett annat vanligt förekommande ord, som också är intressant i sitt sammanhang, är ”berättigande”. Till exempel beskriver Linköping att en åtgärd är att man ska ”erbjuda pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning” med målet är att ”alla studenter med funktionsnedsättning ska få det pedagogiska stöd de är berättigade till.”

Det är en målformulering som säger en del om attityden till att tillgängliggöra utbildningen för funktionshindrade. En tänkbar alternativ målsättning vore att alla studenter med funktionsnedsättning ska få det pedagogiska stöd de behöver. Att i stället tala om vad studenter är ”berättigade till” flyttar fokus från studentens behov till de kriterier som ligger till grund för bedömningen av vilka studenter som är berättigade och inte. I högskolekontexten betyder detta dels att studenten ska ha intyg på att hen bedöms ha vissa behov enligt en professionell utredning, dels att samordnaren ska bedöma att detta ger studenten rätt till en viss typ av pedagogiskt stöd. Målet att studenter ska få ”vad de är berättigade till” är även ett mål om att studenter inte ska få stöd om de inte uppfyller villkoren.

Syftet med det pedagogiska stödet beskrivs oftast som att hjälpa individen och överbygga de svårigheter som funktionsnedsättningen skapar. Karolinska institutet förklarar att det finns möjlighet för studenter ”med någon form av dokumenterad varaktig funktions-nedsättning” att ”få pedagogiskt stöd i studierna för att överbrygga funktionshinder i studiesituationen och för att kunna studera på så lika villkor som möjligt.” Högskolan Kristianstad uppger att man arbetar med ”stöd och hjälp till personer med funktions-nedsättning” med avsikt att ”så långt möjligt ge det stöd och erbjuda de anpassnings-åtgärder och kompensatoriska hjälpmedel som är nödvändiga för att den enskilde ska ha möjlighet att utbilda sig och arbeta på lika villkor jämfört med andra”.

Ingen av likabehandlingsplanerna ger uttryck för något annat perspektiv på det pedagogiska stödet i allmänhet. Det är dock inte alla som säger något om pedagogiskt stöd i allmänhet, utan i vissa fall finns det endast diskussioner som rör enskilda åtgärder som kan ses som exempel på ”pedagogiskt stöd”. Enskilda åtgärder kan i vissa fall motiveras utifrån andra grunder än enbart som stöd till individen. Exempel på detta är hur KTH motiverar åtgärder för att öka användning av alternativa examinationsformer, genom att beskriva hur detta är nödvändigt för att säkerställa rättssäkerhet och främja mångfald.

Av de undersökta likabehandlingsplanerna är det hälften som antingen inte säger något alls om pedagogiskt stöd, eller inte säger något mer än att man arbetar med det. Fyra beskriver stödet i termer av erbjudande, och som något studenter kan vara berättigade till. Det finns inget exempel på att det pedagogiska stödet kopplas till rättigheter eller beskrivs som åtgärder för att motverka strukturella problem. I ett fall kan man till viss del skymta ett sådant perspektiv. Umeå universitet förklarar endast att tanken med pedagogiskt stöd är att alla ska kunna studera på lika villkor oavsett funktionsnedsättning. Eftersom detta uttalande kommer efter att man diskuterat otillgänglighet som ett problem som beror på att man inte tar hänsyn till funktionsnedsättningar i planeringen av verksamheten, kan detta tolkas som att man här vill framställa pedagogiskt stöd som ett verktyg att motverka problem som universitetet är ansvariga för. Det är dock inget som uttrycks tydligt (men jag försöker vara generös). KTH kopplar enskilda åtgärder till begrepp som rättssäkerhet och mångfald, men säger inget om pedagogiskt stöd i allmänhet. Bortsett från dessa begränsade undantag beskrivs det pedagogiska stödet uteslutande som åtgärder för att hjälpa individer hjälp att Kompensera för sin Funktionsnedsättning.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i masteruppsatsen och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Särskilt Pedagogiskt Stöd, och hur funkisars tillgång till utbildning ses som ett speciellt extraerbjudande

  1. Ping: Analys av ableism i likbehandlingsplaner (sammanfattning) | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s