Jag har undersökt hur ableism tar sig i uttryck inom svenska högskolor

Som en del av er minns så skrev jag nyligen en statsvetenskaplig uppsats om ableism inom högre utbildning. Och jag började även publicera innehållet i bloggformat. Nu har jag tagit mig igenom all bakgrund och kommit till det kapitel som består av själva undersökningen.

Undersökningen består av två delar. I den första delen undersöker jag likabehandlings-planer från tolv universitet, för att se vilken syn på funktionshinder och funktions-nedsättning som framkommer i dessa. I den andra delen utgår jag ifrån tidigare studier som undersöker hur lärare och personals inställning till funktionshinder, studenter med funktionsnedsättning, samt tillgänglighet och anpassning. Jag vill ge en bra samlad bild av vilka ideologiska föreställningar som formar möjligheterna inom högre utbildning för personer med funktionsnedsättningar.

När jag skrev uppsatsen märkte jag hur lärare (och även andra studenter) har en märklig idé om att man bör låtsas att man inte vet något om det man studerar. Jag borde till exempel inte låtsas om att jag är helt säker på att jag kommer hitta oräkneliga exempel på ableism i det material jag undersöker. Och när jag presenterade uppsatsen lyfte en student frågan, om inte min undersökning var ”riggad” att ge det resultat jag förväntade mig. Lilla vän, samhället är riggat att ge det resultatet. Men i princip kan vi ju tänka oss att jag har fel, och att jag inte alls hittar några tecken på ableism i det material jag undersöker. Det skulle göra mig väldigt förvånad, och jag vet inte hur jag skulle förklara det. Men i princip skulle det ju kunna ske.

surpr

Det vore minst sagt överraskande…

Utifrån det sociala perspektivet på funktionshinder, enligt vilket samhället präglas av ableistiska strukturer, kan vi dock göra några förutsägelser om vad vi kommer hitta i materialet.

  • Det dominerande perspektivet är individcentrerat och nedvärderar funktions-nedsättning.
  • Det dominerande perspektivet tas för givet.

För det första borde det individualiserade/medicinska perspektivet vara dominerande. För det andra borde vi inte förvänta oss att man uttryckligen tar ställning för det dominerande perspektivet eller mot alternativa synsätt. Detta är vad vi kan förvänta oss utifrån den sociala teorin om funktionshinder.

På opponeringen påpekade både studenter och lärare att hallå, det du kallar förutsägelse heter ju faktiskt hypotes. Fast jag ser inte problemet. Jag säger i förväg att det kommer vara på ett visst sätt, så jag förutsäger. De har så konstiga idéer. Men visst, läs ”hypotes” om det känns bättre.

Den första delen av min textanalys är inriktad på likabehandlingsplanerna från 12 olika universitet och högskolor. Syftet med undersökningen är att analysera textinnehållet för att se vilka värderingar och attityder präglar högskolornas inställning till studenter med funktionsnedsättningar. För att synliggöra vilket av de två övergripande perspektiven som präglar likabehandlingsplaner, kan vi undersöka hur de besvarar frågor som:

  • Missgynnas funktionshindrade studenter av institutionell diskriminering eller av sina egna brister och tillkortakommanden?
  • Betraktas funktionshindrade som en missgynnad samhällsgrupp eller som individer som behöver hjälp för att övervinna sina svårigheter?
  • Är målet med likabehandlingspolicy att identifiera och ta bort orättvisa hinder, eller att erbjuda extra hjälp till individer med särskilda behov?

För att undersöka vilka förhållningssätt som uttrycks i likabehandlingsplanerna är det viktigt att titta både på vad som uttryckligen sägs, men också på vilka budskap och antaganden som att säga är underförstådda. Om en föreställning är en del av vad vi kan kalla för en dominerande ideologi, bör vi inte förvänta oss att man argumenterar för att detta är rätt. Tvärtom, om man ofta argumenterar för en viss ståndpunkt tyder det på en medvetenhet om att denna ståndpunkt inte är självklar. Likabehandlingsplanerna är inte långa resonerande texter (även om de innehåller vissa resonemang) men vad som sägs och inte sägs i dessa kan ändå vara talande.

Likabehandlingsplanen beskriver lärosätets arbete med att främja lika rättigheter för alla studenter och motverka diskriminering. Enligt diskrimineringslagen (2008: 567) är en utbildningssamordnare skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan som ska innehålla:

  • En översikt över de åtgärder som krävs för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter, oavsett tillhörighet/diskrimineringsgrunder
  • Förebygga och förhindra trakasserier
  • Redovisning av hur föregående års åtgärder genomförts

De säger inte nödvändigtvis om hur situationen verkligen ser ut för studenter eller anställda på universitetet. Det säger dock något om hur man på högsta beslutande nivå tolkar och framställer dessa frågor. Tabellen listar de tolv likabehandlingsplaner som undersökts, vilken tidsperiod handlingsplanen gäller för, och statistik över antal studenter och anställda. Statistiken var mest till för att ge någon sorts uppfattning om variation i storlek mellan de olika lärosätena. Det är inget jätteviktigt men eftersom jag redan satt ihop tabellen kan jag ju lika gärna presentera den här också.

Statistik (Källa: UKÄ, 2016)
Registrerade studenter (HT 2014) Totalt antal anställda (2014) Tidsperiod för handlingsplanen.
Göteborgs universitet 29 402 5 192 2015 – 2016
Linköpings universitet 19 895 3 432 2016
Högskolan Kristianstad 7 512 489 2014 – 2015
Karolinska institutet 7 300 4 791 2013 – 2015
Linnéuniversitetet 18 143 1 704 2015 – 2016
Kungliga tekniska högskolan 15 002 3 875 2015
Malmö högskola 15 051 1 487 2014 – 2015
Sveriges lantbruksuniversitet 4 569 3 015 2016
Stockholms universitet 35 692 4 578 2015
Örebro universitet 10 408 1 048 2014 – 2015
Lunds universitet 30 599 7 166 2015
Umeå universitet 20 367 3 897 2014 – 2015

I kommande inlägg ska jag återge själva textanalysen.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i masteruppsatsen och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Jag har undersökt hur ableism tar sig i uttryck inom svenska högskolor

  1. Ping: Funktionshinderteori och samhällsperspektiv i högskolornas likabehandlingsplaner | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s