Funktionsnedsättning som social kategori

Inom funktionshinderforskningen talar man ibland om två olika teoretiska modeller: den medicinska modellen och den sociala modellen. Kortfattat kan sägas att den medicinska modellen ser funktionshinder som problem som uppstår till följd hos individuella biomedicinska defekter, medan den sociala modellen ser funktionshinder som en form av samhälleligt förtryck mot personer med funktionsnedsättning. Den medicinska modellen ser funktionshinder och funktions-nedsättning som utbytbara termer, medan den sociala modellen gör skillnad på funktionsnedsättningen som är en individuell egenskap, och funktionshinder som skapas av samhället. Dessa är dock en förenkling som blir väldigt missvisande. Den sociala modellen är inte den enda funktionshinderteorin som har ett kritiskt samhällsperspektiv och analyserar maktrelationer i samhället. Samtidigt finns det många teorier utanför den medicinska modellen, som fokuserar på individen och inte har någon uppfattning om maktstrukturer i samhället. Därför har jag i den här uppsatsen valt att benämna två huvudsakliga teoretiska perspektiv som det individualiserade respektive det sociala perspektivet. Den grundläggande skillnaden är huruvida de fokuserar på individens funktionsnedsättning eller på relationer mellan samhällsgrupper. Jag återkommer till detta i nästa inlägg. Här skriver jag nu om begreppen funktions-nedsättning och funktionshinder. Jag har tidigare bloggat om detta, vad funktionsnedsättning egentligen innebär. Detta är nu vad jag skrev om ämnet i uppsatsen.

Funktionsnedsättning och funktionshinder är de mest centrala begreppen inom alla relevanta teorier om funktionshinder. Funktionsnedsättning och funktionshinder är begrepp som använda av myndigheter och i lagtexter, och har därmed ”officiella” definitioner i dessa sammanhang. Inom den svenska forskningen är det vanligt att anamma myndigheters definitioner. Inom den kritiska samhällsforskningen ifrågasätts dock dessa definitioner. Forskning om funktionshinder brukar inledas med en diskussion om definitionerna kring funktionsnedsättning och funktionshinder. Här brukar man börja med att återge socialstyrelsens definitioner av begreppen, innan man går vidare till att diskutera, utan att nödvändigtvis ha en aning om vad man talar om, de olika teoretiska modellerna. I resten av texten används begreppen ofta som synonymer, vilket gör det svårt att se poängen med att definiera dem i det inledande kapitlet. Eftersom begreppen brukar användas på ett sätt som inte alls överensstämmer med hur de definieras, kan det kännas meningslöst att diskutera definitioner. Men precis för att begreppen används på det sättet, är det viktigt att diskutera hur de används.

Enligt såväl den sociala modellen som den miljörelativa modellen görs en viktig begreppsmässig åtskillnad mellan funktionsnedsättning och funktionshinder. Funktionshinder definieras på olika sätt, men båda är överens om att det är något som, i någon bemärkelse, uppstår i en social kontext. En miljörelativ definition rekommenderas av socialstyrelsen, och svenska forskare hänvisar ofta till myndighetens definition. Dessa definitioner har dock ifrågasätts av de som menar, att en strikt uppdelning är omöjlig att upprätthålla. De som kritiserar den binära uppdelningen mellan funktionsnedsättning och funktionshinder hävdar ofta att även funktionsnedsättningen måste förstås utifrån en social kontext. För medan det finns oräkneliga fysiska och mentala variationer mellan människor, finns det ingen klar definition för vad som ska räknas som en funktionsnedsättning. Vilka olikheter som lyfts fram och betraktas som problematiska beror på det sociala och historiska sammanhanget.

Det finns väldigt många saker som vi kan ha lätt eller svårt för, men bara vissa saker räknas som en funktionsnedsättning. Vad vi har lätt och svårt för påverkas av biologiska faktorer, men det är den sociala kontexten som avgör om det är en funktionsnedsättning eller inte. Den sociala kontexten har dock ingen plats i de vanliga definitionerna av funktionsnedsättning. Dessa definitioner kan därför inte förklara vad som är och inte är en funktionsnedsättning. Utan förkunskap om hur samhället är organiserat är det inte möjligt att avgöra vad som är en funktionsnedsättning eller ett funktionshinder. En funktionsnedsättning är i själva verket ett funktionstillstånd som är stigmatiserat och nedvärderat, på grund att det avviker från rådande funktionsnormer. Detta betyder inte att alla de svårigheter som individen upplever på grund av funktionsnedsättningen, beror på sociala faktorer. Men begreppet ”funktionsnedsättning” i sig är inte en medicinsk term, utan en social kategori.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i masteruppsatsen och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s