Högskolestudenter med funktionsnedsättningar i statistik

schooluniform

Funktionshindrade personer utgör en stor minoritet av landets befolkning. Exakta siffror är svåra att få fram eftersom begreppen är svåra att definiera och det inte finns någon samlad statistik. Enligt en undersökning av SCB är andelen funktionsnedsatta 25,2 procent i ålderns 16-65 år. Enligt Folkhälsoenkäten samma år är siffran 19 procent. All statistik om antalet personer med funktionsnedsättning måste tolkas utifrån bakgrunden att det är en väldigt heterogen grupp. Aggregerad statistik kan dölja stora variationer inom gruppen. I uppföljningen av den funktionshinderpolitiska strategin visar MFD (2015) många exempel på hur statistiken visar att personer med funktionsnedsättning missgynnas på i stort sett alla plan (folkhälsa, arbetsmarknad, utbildning, mänskliga rättigheter etc). I uppsatsen fick det inte plats att säga mycket mer om det, utan jag kunde endast beskriva statistik kopplat direkt till högskolan (men jag postar det andra jag skrev i ett senare inlägg).

Universitets- och högskolerådet (UHR, 2015) publicerade en rapport om situationen för studenter med funktionsnedsättning i Sverige, som bygger på delar av en större undersökning Eurostudent V, som genomfördes under läsåret 2012-2013. Undersökningen visar att 17 procent av de svenska studenterna att de har någon funktionsnedsättning. 66 procent av dessa anser att funktionsnedsättningen innebär ett hinder i studierna. 11 procent av alla studenter anger alltså att funktionsnedsättningen innebär ett hinder. Den vanligaste funktionsnedsättningen enligt undersökningen är ”psykiska besvär”, som var tredje student bedömer sig ha. Av de med psykiska besvär eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppger 90 procent att funktionsnedsättningen utgör ett stort hinder i studierna.

Att 17 procent av studenterna uppger att de har en funktionsnedsättning är inte alls förvånande om vi tänker att andelen funktionsnedsatta i hela befolkningen är mellan 19 och 25 procent. 17 procent är dock väldigt högt i jämförelse med högskolornas egen statistik, som ger siffror på endast några procent. Enligt officiell statistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ, 2014) studerade ca 415 000 studenter vid högskola under läsåret 2012/13. Enligt den officiella statistik som Stockholms universitet publicerar på hemsidan studeramedfunktionshinder.nu, var medeltalet för studenter under åren 2012 och 2013 9 913. Detta ger att andelen funktionshindrade studenter är omkring 2,4 procent.

Detta är långt ifrån de 17 procent som Eurostudent-undersökningen visar. Även om vi jämför med de 11 procent som uppger att de funktionshindras i studierna, är skillnaden enorm. Orsaken till denna dramatiska diskrepans är att högskolornas officiella statistik över funktionshindrade studenter endast räknar de studenter som är i kontakt med högskolans samordnare för pedagogiskt stöd. Resultaten från Eurostudent-undersökningen visar dock att 80 procent av de studenter som funktionshindras inte hade tagit kontakt med samordnaren. Detta talar för att det verkliga antalet funktionshindrade studenter är omkring fem gånger högre än vad som framgår av högskolornas statistik. Detta stämmer också med att Eurostudent-undersökningens 11 procent är nästan precis fem gånger högre än högskolornas officiella statistik på omkring 2,4 procent. Antalet funktionshindrade studenter underskattas väldigt kraftigt i högskolornas egen statistik (UHR, 2015, s. 6). Relevant att nämna är också att en stor andel av de som är i kontakt med samordnare uppger att kontakten inte alls är till någon hjälp.

Jag kan ju för övrigt berätta att jag väldigt nyligen svarade på den senaste upplagan av samma undersökning. Ett problem med den är att en får svara på om en möter svårigheter i studierna på grund av funktionsnedsättningen. Det går däremot inte att svara att en har svårigheter i studierna på grund av ableism. Frågan om huruvida kontakten med samordnare har hjälpt eller inte är också riggad. Det går nämligen inte att svara att kontakten har försvårat. Min egen erfarenhet är att samordnare ibland hjälp och ibland aktivt saboterat. Men jag kan bara svara att skolan har hjälpt, inte att de har förstört.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i masteruppsatsen och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Högskolestudenter med funktionsnedsättningar i statistik

  1. Ping: Individuell behovsprövning och gatekeeping på universitetet | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s