Om högskolepolitiken och funktionhinder

När vi talar om funktionshinder inom högre utbildning är det två politikområden som främst berörs: utbildningspolitiken och funktionshinderpolitiken. Utbildning är också ett av de politikområden som ingår i Regeringens funktionshinderpolitiska strategi för perioden 2011-2016, där det står att utbildning är ”mycket viktigt för den enskilde personens framtid, för deltagandet i samhällslivet och på arbetsmarknaden” . Detta gäller alla delar av utbildningssystemet, från förskola till universitet. Högre utbildning ses idag som något som alla eller de flesta bör ha möjlighet att ta del av. Så har det inte alltid varit. Fram till mitten av 1900-talet var det endast en liten elit som hade tillgång till högre utbildning. Decennierna efter andra världskriget kännetecknades av ekonomisk expansion och en kraftig utvidgning av den offentliga sektorn. Båda dessa processer medförde ett ökat behov av kvalificerad arbetskraft inom både offentlig och privat sektor. Under 50 och 60-talet var det också allt fler som fick en gymnasial utbildning, vilket innebar att allt fler också blev behöriga till högskolan. Högskolepolitikens mål är att minst hälften av befolkningen ska studera på högskola. Det finns en allt större press på befolkningen att söka sig till högre utbildning. Ju fler som har eftergymnasial utbildning, ju värre blir konsekvenserna av att lämnas utanför.

Expansion och övergång mot en mer marknadsorienterad logik, är två viktiga tendenser som kännetecknar högskolesystemets utveckling sedan andra hälften av 1900-talet. Högre utbildning har gått från att vara stängd för alla utom ett privilegierat fåtal, till att öppnas upp och bli tillgänglig för en allt större del av befolkningen. Högskolans demokratisering följer ett internationellt mönster, där liknande övergångar från elitutbildning till massutbildning skett i många länder. I samband med detta har högre utbildning också allt mer kommit att diskuteras som ett verktyg för att uppnå ekonomiska mål, som att skapa mer produktiv arbetskraft. Detta har varit en källa till en del konflikter, då långt ifrån alla av de som arbetar inom högskolan, som vill se utbildning som enbart ett verktyg för att uppnå ekonomiska mål. 2012 var det knappt 44 procent av befolkningen under 25 som påbörjat högskolestudier. Det politiska målet är att denna siffra ska vara minst 50 procent.

Länge då man talade om att höra högskolan tillgänglig för fler, var det inte tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar som avsågs. Tillgänglighet och funktionshinder började kopplas ihop först på 80-talet. 1980 inrättades den statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, med uppdraget att förse i första hand synskadade med litteratur. De tillhandahöll talböcker till synskadade studenter, och senare även studenter med andra funktionsnedsättningar som rörelsehinder och dyslexi. På 80-talet började högskolorna också avsätta en liten del av utbildningsanslagen, 0,1-0,2 procent, till stödåtgärder för studenter med funktionsnedsättning. Sedan 2004 är detta höjt till 0,3 procent. Under 1990-talet började man i den offentliga debatten allt mer tala om behovet av att fler personer med funktionsnedsättning skulle få tillgång till högre utbildning. Det sades att detta skulle leda till samhällsekonomiska vinster, ökad rättvisa och större mångfald (sen är det ju det där med politikernas övertro på mer utbildning som lösningen på problem med strukturell arbetslöshet).

Idag finns det mer stöd och hjälp till studenter med funktionsnedsättningar än tidigare. Samtidigt är högskolan fortfarande extremt otillgänglig (annars hade den här uppsatsen inte varit så intressant).

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i masteruppsatsen och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s