De viktiga skillnaderna mellan särbegåvning, autism och diagnoser

9aIXql6

Vad är autism? Och för den delen, vad är särbegåvning?  Efter alla inlägg i debatten om särbegåvning och NPF känner jag att det är på tiden att vi reder ut detta. Mycket har sagts om vad autism innebär, diagnoskriterier, vad det innebär för individen osv. Och särbegåvning brukar beskrivas på sätt som får det att låta mer eller mindre som autism. Det är därför jag säger att ”särbegåvning” och ”autism” är olika tolkningar av samma fenomen, det vill säga samma egenskaper kan tolkas som antingen symptom på autism eller tecken på särbegåvning, beroende på tolkningsfilter.

Många invänder mot detta genom att säga att särbegåvning visst inte beskriver något som ens är i närheten av autism, och den som påstår något sånt skyltar med sin okunnighet. Särbegåvning och autism är två helt olika saker, sägs det, och vi måste förstå skillnaden.

Så vad är autism?

Jag talar nu inte om diagnoskriterier eller biomedicinska orsaker, utan det handlar om själva begreppet autism. Vad är autism? Vem definierar autism?

Inom funktionshinderforskningen talar man om två olika modeller, den medicinska modellen och den kulturella modellen (eller minoritetsmodellen) som ger väldigt olika svar på frågan om vad autism är. Enligt den medicinska modellen är autism en benämning på vissa biomedicinska defekter som identifierats och namngivits av den medicinska vetenskapen. Enligt den medicinska modellen är det den medicinska professionen som definierar vad autism är, som diagnoskriterier beskrivna i kliniska manualer. Autister själva har inget att säga till om.

Enligt den kulturella modellen bör autism förstås som en kulturell/social kategori, och oavsett vilken roll läkare och diagnosmanualer spelar i att forma den grupp, så är det ytterst de som ingår i gruppen som har rätt att definiera den. Diagnoser tjänar ett praktiskt syfte och diagnosmanualer är verktyg som utredare kan använda för att identifiera autister med hyfsat hög träffsäkerhet (i alla fall betydligt bättre än slumpen). Men det är endast autister som grupp som har rätt att säga vad autism egentligen innebär.

Vi kan enkelt avgöra var en person står i denna fråga, genom att se vem hen hänvisar till då hen förklarar vad autism är. Det är bara att se om personen hänvisar till medicinska experter och kliniska manualer, eller till autister som ser sig själva som tillhörande en autistisk kultur. En intressant detalj när det gäller särbegåvningsdebatten är dock hur samma personer som definierar autism utifrån en medicinsk modell, tycks utgå ifrån en kulturell modell när de talar om särbegåvning. ”Särbegåvning är inte en diagnos så vi har rätt att definiera oss själva, men autism är en diagnos så ni får inte definiera er själva”.

De som utgår ifrån en medicinsk modell menar att autism per definition är det som står i diagnoskriterierna. Men jag accepterar inte detta. Det är viktigt att hålla isär diagnosen autism och autism i sig (se där, jag kan också tycka att det är viktigt att skilja saker åt). Det som i diagnosmanualerna beskrivs som autism är inte autism. Det är vissa läkares tolkningar av autister. Och det är dåliga tolkningar. De är fördomsfulla, nedvärderande och ofta väldigt långt ifrån sanningen. Att beskrivas på det sättet är extremt förolämpande. Det är dock tolkningar av autister. Autister som får diagnosen är inte feldiagnosticerade, men det betyder inte att vi beskrivs på ett neutralt eller rättvisande sätt.

Men åter till den stora frågan: vad är autism? Det mest grundläggande svaret är: En beskrivning.

Autism är en beskrivning av en samling egenskaper som vi benämner autism. Det är inte en orsaksförklaring. Att jag är extremt ljudkänslig, stimmar, har autistiskt kroppsspråk och fungerar annorlunda än normen på en rad olika sätt. är inte konsekvenser av någonting (som en mutantsnigel) som heter autism. Det är dessa olika egenskaper som utgör det vi kallar för autism. Om jag endast hade en eller två av dessa hade det inte kallats för autism. De biologiska orsakerna (som vi knappt vet något om) skulle kunna vara exakt desamma i båda fallen men autism är en beskrivning och inte en orsaksförklaring.

Här är en skillnad mellan begreppen autism och särbegåvning. Särbegåvning förklaras nu på en rad olika sätt, men något som många säger nu är att särbegåvning i sig betyder hög IQ, medan listorna på kännetecken för särbegåvning (som verkar beskriva autister) endast beskriver vanliga drag hos personer med hög IQ. Listorna på kännetecken för särbegåvning är verkligen ”symptom” på Särbegåvning, och det enda säkra textet för särbegåvning är ett IQ-test. Detta bygger nu på en rad tveksamma antaganden om samband mellan dessa drag och särbegåvning, men låt oss ta denna definition för given.

Alltså: autistiska egenskaper är autism. Särbegåvade egenskaper är inte särbegåvning, utan endast egenskaper som antas vara vanligt förekommande hos särbegåvning.

Detta är en viktig begreppsmässig skillnad, men viktiga frågor återstår.

För det första, detta säger absolut ingenting om skillnaden mellan kännetecken för särbegåvning och autistiska drag. Det enda vi har gjort med den här definitionen är att visa att det som beskrivs som ”vanliga kännetecken på särbegåvning” inte är detsamma som särbegåvning. Men frågan var ju om det som beskrivs som ”vanliga kännetecken på särbegåvning” i själva verket är autistiska drag.

Många av de egenskaper som bedrivs vara vanliga vid särbegåvning, är även vanliga autistiska drag. Och om ”särbegåvade egenskaper” är autistiska egenskaper, och autistiska egenskaper är autism,  då får vi enligt grundläggande matematiska lagar att särbegåvade egenskaper är autism. Att vi sen utifrån den definition som angetts inte kan säga att särbegåvning och autism är samma sak, är helt irrelevant i sammanhanget. Det var aldrig det diskussionen handlade om.

Dessutom, om vi utgår ifrån den viktiga begreppsmässiga skillnaden mellan autism och särbegåvning, blir det väldigt svårt att första alla dessa jämförelser mellan kriterier för autism och kännetecken för särbegåvning. Det rimliga vore ju antingen att jämföra kriterier för autism med kriterier med särbegåvning, eller vanliga egenskaper hos autister med vanliga egenskaper hos särbegåvade. Om vi jämför kriterier får vi jämföra *alla diagnoskriterier med autism* med *IQ över en viss nivå*. Då skulle skillnaden bli väldigt tydlig för alla. Eller också får vi jämföra vanliga egenskaper hos särbegåvade med vanliga egenskaper hos autister. Men eftersom det som brukar beskrivas som kännetecken på särbegåvning också är jättevanligt hos autister, hade det blivit svårt att visa på några skillnader på det sättet.

Och hur vi definierar särbegåvning är självklart inte relevant så länge diskussionen handlar om hur särbegåvning beskrivs. Så länge i princip varje rubriker som lyder något i stil med ”så här är det att vara särbegåvad” följs av en beskrivning som lika gärna skulle kunna beskriva hur det är att vara autistisk, då kommer många också ha svårt att förstå den jätteviktiga skillnaden som påstås finnas där.

Jag antar att man skulle kunna säga att somliga är alldeles för bra på att skriva texter som autister kan relatera till.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Autism och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till De viktiga skillnaderna mellan särbegåvning, autism och diagnoser

  1. Ann skriver:

    En fråga om tolkningsföreträde: Tycker du att någon som inte fått diagnosen autism av medicinska ”experter” har rätt att kalla sig autist? Om någon utan utredning tycker dom känner igen sig i beskrivningen eller om utredningen visade att dom inte har autism och dom inte håller med?

    Gilla

  2. Sara skriver:

    Om det är upp till autister att avgöra vad autism är, hur tycker du autister bör förhålla sig till andra människor som de ”känner igen sig i” men som inte definierar sig själva som autister? Jag såg bl a att du skrev i annat inlägg ”Min hypotes är i stället att de barn som är särbegåvade även har autism eller NPF”. Vore det rätt av mig som förälder att definiera mitt särbegåvade barn som autist när utredning inte visar det och hen är för ung/saknar erfarenhet att definiera sig själv på det ena eller andra sättet?

    Gilla

    • Anarkoautism skriver:

      Hur menar du med frågan hur autister ”ska förhålla sig till” att andra inte definierar sig som autister? Det är inte mycket att förhålla sig till, folk har rätt att definiera sig själva. Om någon verkar ha samma svårigheter som jag men inte vill kalla sig för autist, då kommer jag inte kalla den person för autist. Något annat vore hemskt oförskämt.

      Så till din andra fråga. Det är inte bra att definiera sitt barn som vare sig det ena eller andra. Om barnet har svårigheter är det förälderns ansvar att försöka förstå dessa svårigheter så bra som möjligt. Om du bedömer att barnet har svårigheter som har koppling till ”autistiska drag” eller vad du vill kalla det, kan detta vara till hjälp för att förstå barnet och de svårigheter hen har (och hur man bäst hanterar problemen). Du behöver inte definiera ditt barn som autist för det. Att definiera sin identitet är en sak, att förstå någons svårigheter är en annan.

      Gilla

  3. Andreas skriver:

    Hej!

    Jag undrar om det är någon skillnad mellan autister och särbegåvade när det kommer till abstrakt tänkande? Det jag har fått höra är att autistiska har svårare att förstå och tänka abstrakt medan särbegåvade urskiljer sig med sin goda förmåga till abstrakt tänkande gentemot normalbegåvade. Som du har nämnt i dina inlägg så har autistiska ofta ett högt IQ, likaså särbegåvade men skillnaden är det abstrakta tänkandet.
    (Frågan kanske är lite off topic när man läser vilken poäng du vill förmedla och lyfta fram, jag ber om ursäkt isåfall.)

    Gilla

    • Anarkoautism skriver:

      Hej. Det sägs ofta att autister har svårt att tänka abstrakt, men det verkar vara en uppfattning som helt bygger på tolkningar utifrån. Det är så vitt jag vet inget som autister själva brukar beskriva som en svårighet. Sen kan det ju alltid finnas individer som har sådana svårigheter, men kan inte se att det skulle vara något som kan betraktas som ett allmänt autistiskt drag.

      Däremot tror jag att det är vanligt att autister har svårt att förstå sådant som är vagt och diffust, och känner större behov av precision än andra. Jag gissar att uppfattningen om att vi skulle ha svårt med abstrakt tänkande delvis har med detta att göra, även om det i grunden är väldigt olika saker

      Sen är det ju en fråga om vad exakt som menas med ”abstrakt tänkande”. Men nej, jag tror verkligen inte att det är en vanlig autistisk svårighet. Snarare en av många vanliga föreställningar om autister, som inte har så mycket med verkligheten att göra.

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s