Hur förhindrar vi Samspelskonflikter hos neurotyper som inte förstår autism?

JipyS6HNär du kritiserar förståsigpåare som Förstår Autism.

Den senaste tiden har jag ägnat mig en hel del åt att konfrontera Autismföräldrar och experter som insisterar på att förklara autism utifrån ett uteslutande NT perspektiv, trots att jag enhälligt bestämt att detta är förbjudet. Föräldrar och professionella älskar att förklara autism, skylla alla problem på autister och, om en kritiserar deras ensidiga perspektiv, vara mycket tydliga med att de vet bäst och inte är intresserade av synpunkter från en så irrelevant grupp, som verkliga autister. Mitt senaste fynd är ett blogginlägg med rubriken Mentalisera mera: Hur förhindrar vi samspelskonflikter hos barn med autism? Redan här anar vi vilket synsätt som råder. Autistiska barn har ”samspelskonflikter”. Samspelskonflikterna sker inte med autistiska barn, samspelskonflikter är något som finns hos autistiska barn. Autism innebär så mycket samspelskonflikt att barnet inte ens behöver en motpart att vara i konflikt med, det uppnår samspelskonflikt helt på egen hand. Roten till samspelskonflikten hos barnet hittar vi så klart i bristande Theory of Mind:

”Att förstå att andra har andra tankar och känslor än man själv kallas för mentalisering, eller Theory of mind. Runt 18 månader börjar barn uppfatta att deras känslor och tankar inte är de samma som omgivningens. Så är det inte för barn med autism. Den nedsatta förmågan till mentalisering är något som utgör kärnproblemet i många av de samspelssvårigheter ett barn med autism har. Den påverkar hur bra vi är på att tolka andra och hur bra vi är på att berätta våra egna behov.”

Detta påstår alltså två saker. Dels att autister inte förstår andra, dels att de inte kan göra sig förstådda. Detta är ”samspelssvårigheter för barn med autism”. Men det är uppenbart hur vinklat detta perspektiv är. Om det är ett bevis för ”samspelssvårigheter” hos autister att de inte förstår andra, då måste det vara ett bevis för neurotypa svårigheter, att de inte förstår autister. Jag har redan skrivit om varför ”Theory of Mind”-teorin är dålig. Nåväl. Det negativa är att vi saknar ”Theory of Mind”, åtminstone som barn, men det finns hopp!

”Det positiva är att det går att träna upp förmågan och att även barn med autism når förståelse för att andra tänker och känner andra saker än de själva. Dock ofta inte fullt ut förrän i tonåren. Jag anser att förmågan att sätta sig in i vad andra tänker och känner är något av det viktigaste vi kan jobba med för att ett barn med autism ska lyckas i skolan och känna sig inkluderat. Om vi vill uppnå delaktighet med klasskamrater så måste barnet först förstå sig på dem.”

Det är ju helt sant att autistiska barn har det för jävligt i skolan. Men det ”viktigaste vi kan jobba med” är tydligen, att lära de autistiska barnen att förstå sina klasskamrater. Barnet kanske lider av en fruktansvärt påfrestande miljö, utsätts för brutal mobbning och möter omöjliga krav, men det allvarliga problemet är att barnet inte förstår sina klasskamrater. Alltså hör ni inte hur hemskt det låter? Det är antagligen regel snarare än undantag att autistiska barn behandlas illa och utsätts för mobbing, av såväl vuxna som barn. Men lösningen är att skylla på offret. ”Det är ditt fel att dina klasskamrater stöter ut dig. Du måste ändra på dig, och lära dig förstå varför dina kamrater behandlar dig som du gör.”

tumblr_mrqmfzp3S41r472txo3_1280Mobbing som pedagogisk strategi.

Så vad är då det Riktiga Problemet? Varför är autistiska barn så besvärliga och samspelskonfliktfyllda? Jo:

”Om vi går omkring och inte vet att andra tänker på annat än vi själva, så blir det väldigt svårt att ta in andras perspektiv. Det blir också svårt att förstå att vi själva måste säga högt vad vi tänker och vill för att andra ska veta det. Detta blir lätt en källa till konflikt. Barnet tror att alla andra upplevt samma sak som det självt. Dessutom blir det omöjligt för barnet att skilja på om någon gjort något avsiktligt eller inte. Då blir man lika arga oavsett.”

Påståendet att autister tänker bara på sig själva och kan inte ta in andras perspektiv bör så klart ifrågasättas. Jag tror inte att jag någonsin hört en autist beskriva sin barndom på det viset. Det är många som har svårt att förstå hur andra tänker, men jag har aldrig hört någon säga ”det var så svårt att inte veta att andra tänker annorlunda än jag”. Jag menar, jag hade absolut svårt att förstå hur andra tänkte när jag var barn. Jag har fortfarande svårt med det. Inte svårare än andra har att förstå vad jag tänker, så klart, men säkert svårare än NT har att förstå varandra (även om den förmågan också är överskattad). Men det är inte som att jag är omedveten om att andra fungerar annorlunda än jag. Jag vet inte hur gammal jag var när jag insåg det, så det kan hända att jag utvecklade ”Theory of Mind” sent (förutom att ToM-teorin är tom) men jag har minnen av att det var något jag reflekterade över när jag gick på dagis.

Låt mig påminna er alla om, att NT är helt värdelösa på att se saker ur ett autisters perspektiv. Och en vanlig källa till frustration för många autister, är hur NT-personer ofta absolut inte vill säga högt vad de menar, utan förutsätter att vi förstår dem. Detta är en källa till konflikt, helt klart, men orimligt att ge autister skulden för det. NT utgår ständigt efter att deras egna erfarenheter är universella, och tolkar autisters agerande utifrån vad samma agerande hade inneburit om det kom från de själva. Och autister blir alltid anklagade för att göra saker avsiktligen, även om vi inte kan rå för det. Att bli anklagad för att missförstå med flit är ju så vanligt att det inte är roligt.

”Och samtidigt så har vi vuxna samma problem. För vi kan inte sätta oss in i hur det är att inte kunna avläsa andras kroppsspråk eller vad det innebär att tro att andra delar ens tankar och känslor.”

Detta låter ju Ödmjukt och Insiktsfullt, men det glömmer en viktig sak. Ni misslyckas ständigt med att avläsa autisters kroppsspråk, och ni utgår ifrån att andra delar era tankar och känslor. Inte heller har ni ens i vuxen ålder utvecklat någon självinsikt kring detta, till skillnad från många autister som ju är så illa tvungna att ständigt reflektera över det. Så länge ni fortsätter att dumpa allt ansvar i knät på autister kommer ni aldrig utveckla er ”mentaliseringsförmåga”, och den förblir på en treårings nivå.

L4k56OcTa lite eget ansvar för helvete.

I andra delen av inlägget följer en rad förslag på hur autistiska barn kan hjälpas att träna upp ”mentaliseringsförmågan”. Jag har inte så mycket att säga om övningarna i sig. De kan mycket väl vara nyttiga för vissa barn, i alla fall om de har utvecklingsstörning eller liknande, men jag vet för lite för att avgöra det. Däremot tycker jag att det är ett problem, att det framställs som att endast autister har problem. Det autistiska barnet behöver lära sig att ”vi är olika på insidan”, NT behöver inte lära sig detta. Autisten behöver lära sig att förstå ”underförstådda meningar och frågor”, NT behöver inte lära sig att uttrycka sig tydligare. Autisten måste ”öva på att inse hur vårt beteende påverkar vad andra tänker och känner”. Jag kan tänka mig fler som skulle behöva träna på det.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Autism, NT-professionella och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Hur förhindrar vi Samspelskonflikter hos neurotyper som inte förstår autism?

  1. Ping: Yxskaftet som ruttnade bort | anarkoautism

  2. propinqua skriver:

    Mycket bra skrivet!
    Jag tycker faktiskt även förslagen i inlägget du hänvisar till verkar dåliga. De skulle innebära att klasskamraterna som deltar tillsammans med autisten får lära sig att ”vi har rätt, autister har fel”, alltså de får lära sig ungefär den inställning som bemyrails, författaren till blogginlägget har. Dessutom skulle det innebära mer av påtvingade sociala aktiviteter i skolan. Det är potentiellt skadligt och det tar fokus från viktigare saker. Det finns också risk för att det autistiska barnet straffas för beteenden och kroppsspråk som kommer naturligt för autister, t.ex. brukar folk vilja att man ska titta på dem samtidigt som man lyssnar och att man ska vara still, dvs inte göra någon stim.

    Liked by 1 person

    • Anarkoautism skriver:

      Jag håller med dig. Jag var inte säker på vad förslagen innebar, så jag uttryckte mig försiktigt kring det. Jag ville också vara tydlig med att det i det här fallet var perspektivet och inte förslagen jag kritiserade, eftersom det skulle innebära att allt vore bra om de bara tog fram bättre övningar i samma syfte. Eftersom Professionella har svårt att förstå sånt kändes det viktigt att vara pedagogisk. De kommer ändå inte förstå, men då kan jag i alla fall inte klandras för det. Och om en ändrar på perspektivet blir förslagen ändå ganska irrelevanta. Men jag tror absolut att det stämmer som du säger.

      Liked by 1 person

  3. Ping: Nej ni har ingen rätt att känna sorg över att era barn har autism | anarkoautism

  4. Ping: 106 år senare och dressyr av autister och andra ”sinnesslöa” är lika populärt som alltid | anarkoautism

  5. Ping: Empatistörning | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s