Förtryck handlar inte bara om hur omgivningen uppfattar en

Jag fick en kommentar på mitt senaste blogginlägg som tog upp något som är väldigt viktigt, och som jag tänkt att jag ska skriva mer om. Nämligen att funkofobi inte kan reduceras till enbart en fråga om förtryck som beror på hur en läses. Hela den här idén om att förtryck endast handlar om hur en person blir läst har flera stora brister, för att uttrycka det milt. Men just när en diskuterar funkisförtryck blir dessa brister till allvarliga problem, eftersom det så ofta förnekas att det alls skulle finnas en maktordning som bygger på funktionalitet. Och det är en förtryckande maktordning som till stor del handlar om andra saker än hur en blir ”läst”. Så uppfattningen om att förtryck endast handlar om läsning bidrar effektivt till att osynliggöra detta förtryck. Det är antagligen inte en slump att retoriken fyller den funktionen.

Jojos-Bizarre-Adventure-Dio-Reaction-FeaturedDen  djävulska planen i syfte att jävlas med funkisar på ett djävulskt vis.

Att förtryck inte enbart kan handla om hur en blir läst är egentligen ganska självklart när en tänker efter. Ta klassamhället, som ju är det ”finaste” och mest erkända av alla förtryckande maktordningar. Den som saknar makt och resurser är förtryckt i klassamhället, även om människor i personens omgivning av någon anledning får för sig att den är rik. Och en rik kapitalägare är inte förtryckt, även om det är en excentrisk miljardär som misstas för fattiglapp när hen går ut. Jag påstår nu inte att läsning inte har någonting med klassförtryck att göra, men det kan inte utgöra grunden för förtrycket. Klass handlar om vem som har makt och resurser, inte vem som ser ut som någon som har makt och resurser.

Hur en läses kanske spelar större roll när det gäller sådana förtryck som baseras på kön och ”ras”. Jag säger nu inte att dessa förtryck heller handlar om enbart hur en läses, men jag tänker mig att hur omgivningen ser en spelar betydligt större roll i dessa sammanhang. Både att könas och att rasifieras handlar ju om hur omgivningen ser på en. Och även om kön inte bara handlar om hur andra ser på en, så är nog en stor del av det könade förtrycket baserat på läsningen. Även om jag bestämt förkastar alla uppfattningar som går ut på att en läses som man eller kvinna och att det är allt som spelar roll. Läsning funkar inte så, men det är ett annat ämne och något jag redan skrivit om flera gånger. Nu nöjer jag mig med att konstatera att läsning är betydligt mer komplext och motsägelsefullt än vad många vill förstå eller erkänna.

tumblr_ndnbpynTK61rpfx57o1_500Varning! Läsning kan skada dig själv och personer i din omgivning.

Funkisförtryck är ett exempel på förtryck som till stor del bygger på helt andra saker än hur omgivningen uppfattar en. Samhället förtrycker funkisar, på olika sätt beroende på vilka funktionshinder en drabbas av. Jag använder autism som exempel eftersom det är lättast att förstå för mig, men det jag säger kan nog generaliseras betydligt bredare än så. Samhället är inte anpassat för autister. Att jag inte kan delta i samhället på i närheten av lika villkor som andra, att det är enormt påfrestande att göra vanliga saker som att åka tåg eller ens vistas hemma i min bostad, det är orsakar enorma problem för mig. Och det är så det är för de flesta autister. Våra svårigheter är inte medfödda, de är konsekvenser av omgivningens val att skada oss. Om samhället var intresserat av att visa någon som helst hänsyn, om vårt mående och våra möjligheter att delta i samhället ansågs ha ett värde, då vore det relativt enkelt att ändra samhället till det bättre. Med andra ord, samhället väljer att utestänga oss och skada oss. De gör detta för att de vill, och för att de kan. Samhället har makt över oss och använder denna makt för att skada och kontrollera oss. Om detta inte är förtryck vet jag inte vad det är. Det är förtryck men det har inget att göra med hur vi uppfattas.

Hur en uppfattas kan visserligen göra skillnad för ens situation, men det sker mot bakgrund av detta förtryck som drabbar en alldeles oavsett hur en uppfattas. Att passera som NT kan vara både en fördel och en nackdel, jämfört med att uppfattas som autist, men som autist drar en alltid det kortare strået. Så en kan undkomma vissa former av aktiv diskriminering, men i stället blir samhällets omöjliga krav ännu hårdare. Dessutom tar det mycket energi att passera som NT. En får lära sig att det är önskvärt, att en ska vilja lära sig att framstå som så ”normal” som det bara går. Var så normal som det bara går, oavsett vilket pris du måste betala. Alla autister får lära sig detta när de växer upp. Det spelar ingen roll om en uppfattas som autist eller inte. NT-personer möter samma krav, skillnaden är att det är mycket lättare för dem att leva upp till kraven. Detta är ett effektivt sätt att kontrollera autister, och det spelar ingen roll om vi uppfattas som autister eller inte.

Faktum är att kontrollen av autister är mer effektivt när vi uppfattas som NT. För när vi får veta att vi är autister blir det lättare att inse att vi tvingas till saker som inte är bra för oss. Och när autism blir del av ens identitet blir det möjligt att göra motstånd, och att söka stöd hos andra som befinner sig i en liknande situation. En inser att en inte är ensam, att det finns andra som fungerar på liknande sätt som en själv. Denna vetskap kan skänka en oerhörd styrka.

1280x720-161Jag vet vad nog vad ni är rädda för.

Det är nog därför omgivningen är så mån om att en inte ska identifiera sig med sin autism. De säger saker som ”en är inte sin diagnos”, ”alla är individer”, ”autism är något du har, inte något du är” och så vidare. Mer generellt så är identitet ofta väldigt viktigt för att förstå sin egen position och försvara sig mot förtryck. Jag gissar att detta även en stor del av anledningen till att ”identitet” avfärdas som irrelevant och ”liberalt” inom delar av vänstern. Uppkomsten av kollektiva identiteter hos marginaliserade grupper måste bekämpas. Annars kommer alla möjliga människor bli medvetna om förtryck som drabbar dem, och de kommer ställa krav på förändring. Och det vore ju tråkigt?

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Feminism, funkisfeminism och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Förtryck handlar inte bara om hur omgivningen uppfattar en

  1. Talking Back skriver:

    Tack! Det här är en viktig fråga. Oavsett om jag identifierar mig som funkis eller inte så kvarstår faktumet att jag utestängs från t ex vården pga mitt sätt att funka. Alla de barn och ungdomar som blir behandlade som skit i skolan pga sin funktionalitet gör det knappast pga vad de identifierar sig som så ja, strukturer kan absolut inte reduceras till identitet. Samtidigt är det nog inte särskilt konstruktivt för funkisar att påstå att det bara handlar om hur omvärlden förstår dig eller läser dig och det blir extra tydligt när funktionsnedsättnignarna inte syns utanpå. Jag tänker på det här inlägget http://autisticacademic.com/2015/06/02/on-functioning-and-functioning/ som ett bra exempel på det du skriver om att passera faktiskt kan öka graden av förtryck. Osynlighet till den grad att omgivningen agerar som att det inte är möjligt att fungera på det sätt t ex autister kan fungera på är fruktansvärt grymt och det legitimerar våld.

    Jag får inte fram allt jag egentligen vill säga, det är något i det här som jag just nu inte kan formulera men jag är glad att du skriver om det.

    Liked by 1 person

    • Anarkoautism skriver:

      Ja det där med att förtryck skulle drabba en endast om en identifierar sig som förtryckt… ju mer jag tänker på det ju mer övertygad blir jag om att ingen verkligen tänker så. Förutom kanske de där människorna som säger att ”du ska inte se dig som ett offer” och sånt. Men ingen påstår att ”jag är förtryckt för att jag identifierar mig med den här gruppen”. De enda som påstår att den tanken är vanlig är de som säger sig argumentera emot det. Så det verkar mest vara ett påhitt som är till för att få ”förtryck beror på hur du läses”-retoriken att se bättre ut. Det synsättet har många brister men genom att jämföra det med en uppfattning som ingen vettig människa kan ha ser det genast ut som det klokare alternativet. Tror jag ska skriva något mer om detta, tycker att det hela är väldigt intressant. Ju mer jag får veta om den här debatten eller vad en ska kalla det, ju mer känner jag att det är som en sån där sladdhärva av gamla sladdar som är nästan omöjligt att reda ut och hitta slutet på, och när en väl lyckas nysta upp en bit inser en att ingen har någon aning om vad de hör till… /metafor

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s