Vad beskattning egentligen är till för

Det behövs folkbildning när det gäller skattepengar. Det finns väldigt många missuppfattningar kring detta. En ser ju hela tiden folk prata om att ”skattebetalarnas pengar” finansierar det ena och det andra, och påståenden om att staten har brist på pengar och så vidare. Jag har skrivit om detta med att statens utgifter inte är skattefinansierade. Staten har aldrig brist på pengar, det är bara något politiker försöker lura i oss för att slippa göra saker. Att staten via Riksbanken kan spendera precis hur mycket pengar som helst är inte kontroversiellt. Men detta betyder inte att beskattning inte tjänar något syfte, eller att staten bara skulle kunna slopa alla skatter utan några negativa konsekvenser. Beskattning har tre huvudsakliga syften. Det första är att reglera penningmängden. Det andra är att det fungerar som ekonomiskt styrmedel. Det tredje är att påverka inkomstfördelningen.

När staten spenderar pengar ökar mängden pengar i ekonomin. När vi betalar skatt till staten försvinner dessa pengar ur ekonomin. Om statens utgifter under ett år är 350 miljarder kronor medan intäkterna bara är 340 miljarder, så ökar mängden svenska kronor med 10 miljarder. Om staten ökar skatten till 360 miljarder så minskar penningmängden i stället med 10 miljarder, om utgifterna är desamma. Detta innebär att när staten har ett ”överskott” så betyder de att de har tagit mer pengar från oss än de gett tillbaka. Statens inkomster och utgifter är inte det enda som påverkar penningmängden. Nya pengar skapas också när banker lånar ut pengar och pengar förstörs när lån betalas tillbaka. Detta är en förklaring till att de privata skulderna tenderar att öka när staten har överskott i statsbudgeten. Privatpersoner och företag tvingas låna pengar för att kompensera för de pengar som staten tar ut i skatt.

zan-sayonara-zetsubou-sensei-10-mkv_snapshot_04-39_2011-11-15_19-13-59Statens finanser är obegränsade. Det är därför politikerna alltid har pengar över till alla möjliga dumheter.

Penningmängden påverkar prisnivån. Om penningmängden ökar mycket kan detta leda till inflation, alltså att priserna ökar för att pengarna blir mindre värda. Penningmängden är inte det enda som påverkar inflationen, men om staten spenderar mycket mer än den tar in i skatt så bör detta leda till inflation. Till en viss gräns är detta inget problem. Tvärtom finns det många fördelar med en måttlig inflation, så länge inkomsterna hänger med för de med låga inkomster. Inflation minskar värdet av skulder, vilket är goda nyheter för de som är skuldsatta. Banker däremot gillar inte inflation, eftersom de ju vill att våra skulder ska vara värda så mycket som möjligt. Detta är en anledning till den inflationsparanoia som kännetecknat den svenska ekonomiska politiken de senaste 25 åren (inte alls den enda anledningen men mer om detta en annan gång). Alltför hög inflation blir dock ett problem, eftersom gör det svårare att planera långsiktigt om priserna stiger för snabbt. Och väldigt kraftig inflation, så kallad hyperinflation, har förödande konsekvenser för ekonomin och samhället. Genom att ta ut tillräckligt mycket pengar i skatt kan en sådan situation undvikas.

Beskattning är även ett ekonomiskt styrmedel. Genom att beskatta vissa saker och subventionera andra kan staten styra den ekonomiska aktiviteten i en önskvärd (eller icke önskvärd) riktning. Varor som är skadliga för hälsa eller miljö kan beläggas med högre skatt för att minska konsumtionen av denna. Hög skatt på bensin och tobak är tydliga exempel på skatter som är till för att styra konsumtion. Det finns otaliga sätt som staten kan använda beskattning för att styra ekonomin. Principen är att dåliga saker bör beskattas högre och bra saker bör beskattas lägre. Fast eftersom staten är ond kan det lika gärna vara tvärtom.

Slutligen är beskattning ett sätt att omfördela inkomster. Olika samhällsgrupper betalar olika mycket skatt. Ideal bör beskattningen vara progressiv, för att utjämna skillnader i inkomst och förmögenhet. Så ser det tyvärr inte ut i praktiken. Inkomstskatten är progressiv men det gäller för löntagare. Kapitalägare betalar lägre skatt och de kan utnyttja den fria rörligheten för kapital för att betala ännu mindre. Och sen har vi momsen, som till sin natur är regressiv eftersom de med lägst inkomster spenderar en större del av pengarna på konsumtion. Så vårt skattesystem är inte så väldigt progressivt egentligen. Sen påverkas ju inkomstfördelningen även av andra saker, men ett bättre skattesystem hade helt klart kunnat göra stor skillnad.

vlcsnap-2013-09-23-00h24m14s224-460x258Så. Nu vet ni vad skatt är.

För att sammanfatta. Beskattning fyller tre huvudsakliga funktioner. Det första är att reglera penningmängden. Varje krona som betalas i skatt är en krona mindre som cirkulerar i ekonomin. Beskattningens andra funktion är att styra produktion och konsumtion genom att beskatta olika aktiviteter olika mycket. För det tredje påverkas inkomstfördelningen genom att olika grupper betalar olika mycket skatt. Så beskattning har flera syften men ingen av dessa har något att göra med att finansiera statens utgifter. Och det är vad skatt är till för.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i pengar, Politisk ekonomi och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Vad beskattning egentligen är till för

  1. Ping: Flyktingmottagandet, falska dilemman och myten om den sinande statskassan | anarkoautism

  2. Ping: Ekonomisk politik, ojämlikhet och möjliga lösningar | anarkoautism

  3. carlgylling skriver:

    Jag har funderat en del på just momsen – ur ett jämlikhetsperspektiv tycks den ologisk eftersom de fattigaste får betala mest. Och då verkar det ännu märkligare att Sverige under alla decennier med socialdemokratiskt styre inte tagit bort den för länge sen. Vilken nytta gör den, om alls någon? Jag vet att moms står för ”mervärdesomsättning” och jag vet vad mervärde är förnågot, och utifrån det tycks det som att momsen är till för att säljare, mellanhänder och liknande ska betala en slags avgift för att de berikar sig på mervärdet. Men den som egentligen betalar är ju konsumenten eftersom säljaren först bestämmer hur mycket pengar hen behöver få in och *sen* lgger på momsen. Varför infördes moms och finns det alls någon mening med att ha kvar den – eller är det jag som har rätt?

    Gilla

    • Anarkoautism skriver:

      Jag vet inte hur debatten gick när de införde den, men moms är ju en skatt på konsumtion. Som du säger är det konsumenten som i slutänden betalar den. Och ur en jämlikhetssynpunkt är det väldigt dåligt, eftersom den blir samma för alla. Den som är fattig har samma moms att betala som den som är rik, och de som är fattig spenderar större del av sin inkomst än den som är rik. Eftersom det är en skatt på konsumtion, i stället för en skatt på inkomst, belönar det de som har pengar att spara eller spekulera på börsen med eller liknande. Jag kanske missar något men har svårt att se någon poäng egentligen med att ha en generell moms. Är ju i praktiken en väldigt regressiv form av beskattning.

      Gilla

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s