Marx borgerliga penningteori

Det var ett tag sedan jag bloggade om Marx Kapitalet. Har varit för distraherad av studierna i skolan för att orka ägna mig åt studier på fritiden. Men här kommer nästa del i min följetong. Jag har nu kommit så långt som till tredje kapitlet, som har titeln ”Penningen eller varucirkulationen”. Marx penningteori är fascinerande på sitt sätt. Den är nämligen extremt borgerlig ur ett modernt perspektiv. Antingen det eller också är dagens extrema högerliberaler penningteoretiska marxister. Marx synsätt på pengar delas  numera främst av högerlibertarianer, anarkokapitalister och ekonomer av den ”österrikiska” skolan.

Marx säger att pengar är en vara, precis som alla andra varor, med enda skillnaden att pengar är ett allmänt accepterat betalningsmedel. Detta är en variant på vad som kallas för ”varuteorin”, som var vida accepterad bland de klassiska liberala ekonomerna. Utgångspunkten är väldigt marknadsliberal. Den förutsätter att det från början finns en marknadsekonomi. Innan pengarnas uppkomst byttes varor mot varandra. Det besvärliga med byteshandel är att det förutsätter att båda parter har något som den andra är intresserad mot. Säg att du har en åsna och vill byta till dig en dator, då måste du hitta någon som behöver en åsna och har en dator att byta bort. För att underlätta handeln börjar man använda en särskild vara som betalningsmedel. Det kan vara småspik eller salt eller vad som helst, så länge det är något som är hållbart och lätt att bära med sig. Ädla metaller har visat sig vara särskilt väl lämpat för det ändamålet. Med tiden började man prägla mynt, där metallinnehållet var standardiserat, vilket gjorde handeln ännu smidigare.

kaiki pengarScen från Monogatari series där storborgaren Kaiki förklarar varför pengar är så bra

Detta är varuteorins syn på pengar, som också Marx utgår ifrån. Eftersom han anser att en varas värde bestäms av mängden arbete som krävs för att tillverka den måste också pengarnas värde bero på detta. Och vi vet alla att detta inte kan stämma. En tusenlapp är inte gjord av megaexklusivt papper. De flesta av våra pengar består inte ens av papper, de finns bara som siffror i bankernas datorer. Pengarnas värde motsvaras inte av några kostnader för tillverkning. Och det finns ingen anledning att tro att det var annorlunda tidigare i historien. Varför lägga ner ohemult mycket arbete på att framställa något vars funktion lika gärna kan fyllas av billiga pappersbitar?

De som styrde i äldre samhällen var kanske inte helt på det klara med hur ekonomin fungerade (det har de gemensamt med sina moderna motsvarigheter) men de var inte dumma. Under medeltiden och antiken tillverkades mynt ofta av billig metall som koppar, även om dyrare metaller också användes. I Kina användes papperspengar redan under medeltiden, men européerna hade ännu inte uppfunnit tryckpressen så de fick hålla tillgodo med dyrare tillverkningsmetoder. Mynt av koppar är dyrare än sedlar av papper, men penningvärdet var fortfarande mycket högre än värdet av materialet.

picture-30Tusenlappar tillverkas dock inte av superdyrt papper av pärlor och silvertråd.

Det är svårt att säga exakt när de första pengarna uppkom eftersom det beror på hur en definierar ”pengar”, men historien har väldigt lite gemensamt med den marknadsliberala myt som säger att pengarna uppstod som ett sätt att effektivisera byte av varor på marknaden. De första pengar som kan jämföras med den sort vi har idag uppkom på 3000-talet f. Kr. i tempel i södra Mesopotamien. I Mesopotamien hade templen en viktig ekonomisk roll. De var en sorts offentliga institutioner som ägde stora tillgångar och administrerade en stor del av det ekonomin. Templen var administrativa centra i dessa tidiga planekonomier. För att effektivt klara denna uppgift behövdes ett system för att jämföra värdet av de resurser som distribuerades till arbetskraften. De behövde också ett system för att hålla koll på skulder och räntor då templen hyrde ut land och kapital till privata aktörer.

För att få bättre koll på tempelekonomin infördes en officiell värdemätare, en silverenhet enligt vilket alla andra resurser värderades. Värdet på silvret kopplades i sin tur till värdet på korn, genom att korn fick ett fastställt silverpris. Dessa priser var normgivande för marknadspriserna. Så även på marknaden användes ”silver” för att värdera varor. Men att ”silver” användes som pengar innebar inte nödvändigtvis att själva metallen var inblandad. Faktum är att det tog flera tusen år innan mynt av silver började tillverkas. Silvret fick sitt värde på samma sätt som dagens kronor, det var ett allmänt accepterat och officiellt sanktionerat betalningsmedel.

Varuteorin som Marx förespråkade kan inte förklara pengar i den moderna kapitalistiska ekonomin, och den äger inte heller någon historisk giltighet. Det är intressant att Marx ändå så bestämt håller fast vid den, trots att det fanns ekonomer även på hans tid som ifrågasatte dess giltighet. Det är en väldigt borgerlig och marknadsliberal teori. Den framställer pengar som ett instrument för att underlätta handel. Pengarna skapas av marknaden och för marknaden. Detta mörkar det faktum att pengar är en social och politisk institution. Den marknadsliberala ideologin vill få oss att tro att pengar är neutrala. Att pengar inte är något mer än ett instrument som gör det smidigare att handla. Men pengar är inte neutrala. Hur mycket pengar som skapas och hur de används är politiska frågor, och i ett kapitalistiskt system är även det monetära systemet riggat till kapitalisternas fördel.

Clipboard02-620xPengar!
Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Marxism, pengar, Politisk ekonomi och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Marx borgerliga penningteori

  1. Ping: Lite mer tankar om Marx och hans pengar | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s