Kapitalismens irrationella värdesyn

Jag fortsätter min analys av Karl Marx bestseller Kapitalet. Första kapitlet handlar om värde. Marx tillämpar den klassiska värdeteorin för att jämföra kapitalismen med andra ekonomiska system på ett sätt som jag tycker är riktigt intressant. Jag ska göra mitt bästa för att förklara hur jag tolkar den analysen, för jag tycker att den skänker viktiga insikter om kapitalismen som samhällsekonomiskt system.

Enligt den klassiska värdeteorin har alla nyttiga ting som människan framställer både ett bruksvärde och ett bytesvärde. Dessa värden är så att säga två sidor av samma mynt, och när en betraktar den ena osynliggörs det andra. Alla produktiva verksamheter är inriktade på att framställa antingen bruksvärde eller bytesvärde men inte båda på en gång. När vi producerar saker för att tillfredsställa omedelbara behov är det bruksvärdet vi ser. När produktionen framställer varor till försäljning är det bytesvärdet som synliggörs.

Historiskt sett har bruksvärdet varit det främsta målet för den produktiva aktiviteten. Visserligen har varuproduktion förekommit i tusentals år men detta har varit mot bakgrund av att den huvudsakliga produktionen var inriktad på direkt behovstillfredsställelse. I de äldsta samhällen vi känner till arbetar familjen eller stammen för att tillfredsställa de egna behoven av mat, kläder, husrum osv. Om handel alls förekom var den av marginell betydelse, så bytesvärdet var sekundärt.

melonia2I slavekonomi på ön Melonia producerar slaven Caliban allt som hans herre Prospero behöver.

I och med framväxten av mer hierarkiska och centraliserade samhällen började produktionen även inriktas på att tillfredsställa den styrande elitens behov (kungen, kejsaren, aristokratin etc). Även denna produktion har som främsta mål att framställa bruksvärde. Bönderna betalar skatt i natura till kungar och stormän för att dessa ska kunna livnära sig själva och sina soldater. En farao som låter tusentals undersåtar bygga en enorm pyramid bryr sig inte om pyramidens bytesvärde. Att sälja pyramider vore antagligen ingen lönsam sysselsättning men faraon är inte heller någon kapitalist med vinstintresse. Faraon är intresserad av pyramidens bruksvärde. Pyramiden fyller politiska och religiösa funktioner, den är en statussymbol som demonstrerar faraons makt och rikedom, ger evigt liv, är fin att titta på och så vidare.

Om mänskligt arbete har ett verkligt och naturligt syfte är det att tillfredsställa mänskliga behov och begär. Handel fyller inget eget syfte utan är i grunden ett sätt att byta till sig bruksvärde. Därför är det naturligt att bruksvärdet, inte bytesvärdet, ses som produktionens främsta mål. Med tanke på detta framstår kapitalismen som ett väldigt irrationellt system.

Kapitalismen skiljer sig från alla andra ekonomiska system i att den är centrerad kring produktion av varor. En vara är ett bytesvärde först och främst, och endast i andra hand är det ett bruksvärde. Kapitalisten vill få så mycket som möjligt i utbyte mot de varor hen säljer. I det kapitalistiska samhället framstår bytesvärdet som det yttersta målet med all produktion. Bruksvärdet, det som normalt är målet för allt mänskligt arbete, hamnar helt i skymundan i kapitalismen. Denna är grunden till kapitalismens inneboende paradox.

Även i det moderna kapitalistiska samhället finns det produktiva verksamheter som är inriktade på att tillfredsställa behov. Detta sker i första hand i offentliga verksamheter men även inom familjen, av ideella organisationer och liknande. Sådant nyttigt arbete kommer dock allt som oftast att värderas utifrån den kapitalistiska logiken, enligt vilket lönsamhet är målet med all verksamhet. Därför värderas även offentlig produktion i termer av lönsamhet, trots att lönsamhet egentligen är något som staten över huvud taget inte behöver bry sig om. Den borgerliga opinionen utmålar offentliga verksamheter som slösaktiga och oproduktiva eftersom de inte är inriktade på att producera bytesvärde, vilket är det enda värde som räknas för kapitalisterna.

Den kapitalistiska ideologin hävdar att privatisering leder till högre effektivitet, och privatisering av offentlig verksamhet kan ses som ett sätt att omvandla produktion av nyttigheter till kapitalistisk varuproduktion. Privatisering är självklart en usel idé ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att kapitalisterna förespråkar privatisering beror såklart på att de har ett ekonomiskt intresse av det. Men att någon utom de själva kan ta deras argument på minsta allvar beror på att vi lever i ett samhälle som genomsyras av den säregna kapitalistiska logiken som ser lönsamhet som den högsta dygden. I ett rationellt samhälle skulle ingen komma på tanken att föreslå att en offentlig verksamhet skulle bli mer effektiv om den omvandlades till kapitalistisk varuproduktion. Den som påstod något sådant skulle antagligen bli utskrattad. Även nu inser de flesta att det där med privatisering inte är särskilt bra. Kapitalismen är ju överlag ett så uselt system för majoriteten av människorna som lever i det, att de flesta nog känner instinktivt att det är fel.

kaiji2-18-3Det enda kapitalisten bryr sig om är att du ska betala så mycket som möjligt. Detta kan inte leda till något gott.

Den motsättning som Marx pekar på mellan bruksvärdet som det slutgiltiga syftet med all produktion, och bytesvärdet som det omedelbara motivet, är ett sätt att förstå det paradoxala i kapitalismen som ekonomiskt och socialt system. De flesta förkapitalistiska samhällen var betydligt lättare att förstå, även när de var förtryckande. Kungen vill ha något så han tvingar sina undersåtar att ge honom det. Det är i grunden ett väldigt logiskt och rationellt system. Ett kommunistiskt samhälle vore ett där produktionen precis som i förkapitalistiska samhällen var fokuserad på direkt behovstillfredsställelse men som till skillnad från dessa inte prioriterade en viss grupp eller individs behov framför andras. Detta är grunden till ett ekonomiskt system som är både rationellt och rättvist.

Detta var mitt sista inlägg om första kapitlet i Kapitalet, som handlade om Marx värdeteori. Som alltid får ni gärna ställa frågor om det är något som är oklart, eller om det är något annat ni undrar.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Marxism, Politisk ekonomi, Samhälle och politik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kapitalismens irrationella värdesyn

  1. Ping: Kapitalism samverkar med funkisförtryck men är inte roten till det | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s