Arbetsvärdeläran i Kapitalet

Min läsning av Kapitalet (av den måttligt kända Karl Marx) fortsätter och jag kommer nu till arbetsvärdeläran. Detta är den mer kända delen av Marx värdeteori. Åtminstone jag har alltid förknippat Marx med just arbetsvärdeläran, även om jag inte förstått vad denna går ut på. Jag har tidigare skrivit om bruksvärdet och bytesvärdet. Om ni inte läst det innan så rekommenderar jag att göra det nu, för det gör det mycket lättare att förstå teorin om arbetsvärdet.

När jag nu skriver om ”värde” så syftar jag på det värde, som enligt Marx teori skapas genom mänskligt arbete. Enligt Marx är det värdet som reglerar bytesvärdet. Bytesvärdet är relativt och beror på hur mycket värde en vara har jämfört med en annan. Värdet har inget att göra med bruksvärdet. Detta är mycket viktigt att komma ihåg. En vara måste ha ett bruksvärde för att ha ett värde men utöver detta finns det inget samband. Jag har tidigare missförstått arbetsvärdeteorin just för att jag inte haft detta klart för mig.

3_86432677Att försöka förstå arbetsvärdeteorin utan att veta detta är som att styra en båt med fågel på hatten.

I korthet går Marx arbetsvärdeteori ut på att en produkts värde bestäms av hur mycket arbete det krävs för att producera den. Om det tar en arbetare två timmar att sy en jacka och tio timmar att tillverka en moped, då är jackan värd två arbetstimmar medan mopeden är värd tio arbetstimmar (och bytesvärdet är fem gånger så stort för mopeden som för jackan).

Den här uppfattningen om var inget som Marx kom på. Tvärtom var detta det vanliga sättet att se på värde på den här tiden. Liberala ekonomer som Adam Smith och David Ricardo uttryckte liknande tankar. De resonerade som så att varje människas arbete är värt lika mycket så det jag producerar under en dags arbete måste vara värt lika mycket som det du producerar under en dags arbete. Adam Smith skriver till exempel:

”If among a nation of hunters, for example, it usually costs twice the labour to kill a beaver which it does to kill a deer, one beaver should naturally exchange for or be worth two deer. It is natural that what is usually the produce of two days or two hours labour, should be worth double of what is usually the produce of one day’s or one hour’s labour.” (Adam Smith, The Wealth of Nations.)

Marx bygger vidare på idéer som redan var vanliga. Han försökte nå en djupare teoretisk förståelse för värdets natur. Han nöjer sig inte med att bara konstatera att värdet bestäms av hur mycket arbete som behövs för att framställa något. Marx vill gå till botten med vad värdet egentligen är. Så han kommer med en lång och detaljerad teoretisk analys där han försöker visa hur värde uppstår. Logiken är antingen genial eller åtminstone dum på ett väldigt sofistikerat sätt. Jag ska försöka förklara hur han resonerar.

Marx börjar med att konstatera att värdet inte har något att göra med ett tings fysiska egenskaper. Bruksvärdet beror visserligen på varans material och form, och olika bruksvärden är inte jämförbara. Men det värde som speglas i bytesvärdet har ju inget med bruksvärdet att göra. Och detta värde är jämförbart mellan alla olika varor. Så vi kan säga att en moped har samma värde som fem jackor, eller en platt-TV eller 25 biobiljetter eller ett halvt ton kokosfett. Så alla dessa saker har samma värde, vilket ju betyder att alla varor innehåller samma värde! På samma sätt som att alla materiella ting har en tyngd, så har också varje vara ett värde.

Vad kommer då detta värde ifrån? Hur kan så olika saker som jackor, mopeder och kokosfett ha något gemensamt? Det är ingen fysisk substans som går att upptäcka med några vetenskapliga instrument. Värdestorleken har inget samband med hur stort eller tungt något är, eller vilken färg eller form det har. Så värdet som finns i alla varor har inget att göra med dess materiella egenskaper. Och det som alla varor har gemensamt, säger Marx, är att de är produkter av mänskligt arbete.

muskrat-02Eureka!

Så är det alltså! Arbete är en ”värdebildande substans” och arbetsprodukterna är ”utkristallisering av odifferentierat mänskligt arbete” för att använda Marx egna ord. En varas värde beror helt på hur mycket arbete som behövs för att tillverka den. Mängden arbete är inte bara en fråga om arbetstid utan också hur komplicerat eller ansträngande arbetet är. Så en timmes väldigt svårt arbete kanske motsvarar två timmars enkelt arbete. Eftersom arbetets svårighet är nästan omöjligt att mäta säger Marx att vi kan bortse från det och tänka oss allt arbete som lika enkelt.

Att värdet bestäms av arbetet betyder inte att en vara blir värdefullare om en producent börjar arbeta långsammare. Värdet beror på den genomsnittliga mängden arbete som behövs för att tillverka något. Så om det i genomsnitt tar två timmar att tillverka en jacka är alla jackor värda två timmars arbete. Om jag sen måste arbeta en eller tre timmar för att tillverka en jacka spelar ingen roll. Det är den genomsnittliga arbetstiden som gäller.

Om produktiviteten ökar minskar värdet per vara. Om jackindustrin blir mer produktiv, till exempel tack vare den teknologiska utvecklingen, så att det nu bara tar en timme att tillverka en jacka i stället för två som tidigare, då kommer värdet per jacka också att halvera. Ju mer som produceras under en viss tid, ju mindre blir värdet per produkt. Ökad produktivitet leder alltså inte till att mer värde skapas. Produktivitetsökningen leder visserligen till att mer bruksvärde produceras, men bruksvärdet har ju som bekant ingen relation till värdet. När fler jackor kan produceras blir jackorna billigare så för den som behöver en jacka är det toppen. Men för de som tillverkar jackorna betyder det bara att de måste producera dubbelt så många jackor för att skapa lika mycket värde som tidigare. Detta förklarar varför vi alltid tycks behöva arbeta lika mycket trots att ekonomin blir allt mer produktiv för varje år som går. Ur kapitalisternas perspektiv betyder ökad produktivitet bara att vi måste arbeta ännu mer för att skapa samma värde som tidigare.

16Barnarbetare skapar värde åt sina kapitalistiska slavdrivare

Jag har nu försökt förklara grunderna i Marx arbetsvärdeteori. Marx bygger senare vidare på detta i sin analys av det kapitalistiska systemet och drar olika slutsatser. Dessa kommer jag dock inte redogöra för nu. Jag har inte kommit så långt i boken att jag vet vad de är. Själv tror jag inte riktigt på Marx arbetsvärdelära. Marx tänkte sig ju att det var arbetsvärdet som reglerade bytesvärdet (alltså priset), men om detta någonsin varit en någorlunda rimlig approximation så stämmer det i alla fall inte längre. Men om vi menar att värdet är något som är frikopplat från bytesvärdet (och då går vi ifrån vad Marx tänkte sig) då har jag svårt att se vad värdet alls betyder. Vad har vi för nytta av en teori som bara säger att ”värde” skapas av arbete, om detta värde inte har någon relation till något annat. Vi kan se det som en värdering, att allt arbete är värt lika mycket och borde belönas lika. Det har jag inget att invända mot, men en sådan värdering är inget en kan bevisa eller motbevisa med hjälp av någon teori.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Marxism och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Arbetsvärdeläran i Kapitalet

  1. Ping: Marx 101 och några tankar om marxistisk värdelära | anarkoautism

  2. Ping: Marx borgerliga penningteori | anarkoautism

  3. Ping: Lite mer tankar om Marx och hans pengar | anarkoautism

  4. Ping: Hur kapitalisten kan byta pengar mot mer pengar | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s