Marx och den klassiska värdeteorin

Det första kapitlet i Kapitalet handlar om ”värde”. Jag har skrivit om den marxistiska värdeläran tidigare men då hade jag inte riktigt förstått vad den handlade om så det jag skrev då bygger delvis på förvirring och missförstånd. Nu tror jag att jag förstår saken lite bättre.

Värdeteorin i Kapitalet är en vidareutveckling av idéer som var vanliga inom dåtidens nationalekonomi. Värdeteorin kan sägas bestå av två delar. Dels har vi den dubbla värdeteorin som säger att en vara är ett bruksvärde och ett bytesvärde, dels har vi arbetsvärdeteorin som säger att bytesvärdet är en återspegling av ”värdet” som skapas av mänskligt arbete. I det här inlägget fokuserar jag enbart på den första delen av värdeteorin. Arbetsvärdeläran sparar jag till ett senare inlägg.

Enligt den värdeteori som Marx utgår ifrån har en produkt två värden: bruksvärdet och bytesvärdet. Bruksvärdet är den praktiska nyttan av en sak, vilket i sin tur beror på dess fysiska egenskaper. En jacka håller bäraren varm och skyddar mot väder och vind. En moped kan ta sin förare snabbt från en plats till en annan. Både ”jacka” och ”moped” är bruksvärden tack vare sina materiella egenskaper, de måste vara tillverkade på rätt sätt av rätt material för att fylla sin funktion.

121013_bamseFarbror Joakims värdelära

Bruksvärdet är kvalitativt. Detta betyder att dessa värden inte går att mäta eller jämföra med varandra. En mopeds nyttighet är en helt annan sak än en jackas. Det finns inget objektivt sätt att jämföra bruksvärdena moped och jacka, eftersom mopeder och jackor används till olika saker. Vi kan säga att det ena är viktigare än det andra (beroende på situationen) men inte mer än så.

Det andra värdet är bytesvärde. Bytesvärdet är marknadsvärdet, alltså hur mycket av olika varor något kan bytas mot på marknaden. Om en moped kostar lika mycket som fem jackor så är bytesvärdet för en moped = fem jackor (och en jacka är värd en femtedels moped). Bytesvärdet är relativt, det förutsätter att varor kan bytas och jämföras med andra varor. Bytesvärdet är också kvantitativt, vilket betyder att det kan mätas i siffror. I vårt exempel är en moped värd fem gånger så mycket som en jacka eller lika mycket som fem jackor. Och detta kommer motsvara andra varor i olika mängd (till exempel en platt-tv, 25 biobiljetter eller ett halvt ton kokosfett).

Det finns ingen kvalitativ skillnad mellan mopedens och jackans bytesvärde. Den enda skillnaden är kvantitativ, dvs mopedens värde är fem gånger så stort. Det är samma värde men i olika mängd. Bytesvärdet är lättast att uttrycka med hjälp av priset, som ju är detsamma som bytesvärdet uttryckt i pengar (Marx försöker senare bevisa att bytesvärdet bara återspeglar ett mer fundamentalt värde som skapas genom mänskligt arbete men det är inget vi behöver bry oss om just nu).

Det här sättet att se bruksvärdet och bytesvärdet som olika och ojämförbara värden var ganska vanligt på Marx tid men har sedan dess förkastats av den neoklassiska skolan (den inriktning inom ekonomisk teori som är mainstream idag). Neoklassiska ekonomer anser att det bara finns ett värde och detta är detsamma som marknadspriset. Enligt teorin om tillgång och efterfrågan kommer marknadspriserna för olika varor automatiskt justeras så att priset kunden betalar motsvarar nyttan som hen har av varan. Nytta är den neoklassiska ekonomins motsvarighet till bruksvärdet. Nyttan är den tillfredsställelse som konsumenten upplever vid konsumtion av en vara och antas i princip vara mätbar och jämförbar oavsett vad det är för saker vi talar om.

Den neoklassiska teorin säger att precis som att mopedens pris på marknaden kan vara fem gånger så högt som jackans, på samma sätt kan mopedens nytta vara fem gånger så hög som jackans. Detta betyder att en genomsnittlig konsument blir fem gånger så glad av en moped som av en jacka. Inte bara det men det faktum att mopeden kostar fem gånger så mycket som jackan ses som ett bevis för att den genomsnittliga konsumenten värderar en moped fem gånger så mycket som en jacka, enligt logiken att hen annars inte skulle vara beredd att betala priset för fem jackor. Om den genomsnittliga konsumenten bara blev fyra gånger så glad för en moped som för en jacka så skulle hen köpa fler jackor och färre mopeder. Detta skulle i sin tur leda till att mopedpriset föll medan jackpriset steg, enligt teorin om tillgång och efterfrågan. Till slut skulle mopeden bara kosta fyra gånger så mycket som jackan, vilket motsvarar vilken nytta konsumenterna har av varorna.

money 3Enligt neoklassisk ekonomisk teori kan alla varor reduceras till lycka i olika kvantiteter…

Om det är svårt att hänga med beror det på att det är en väldigt ologisk teori. Marx värdeteori är enligt mig mycket bättre och mer begriplig. Bruksvärdet och bytesvärdet bör helt enkelt ses som olika saker, och marknadspriset kan absolut inte ses som något sorts objektivt mått på varans bruksvärde. Den neoklassiska teorin försöker låtsas som att priset och nyttan är samma sak. Men om en moped kostar lika mycket som fem jackor betyder inte det att en genomsnittlig konsument har fem gånger så mycket glädje av mopeden som av jackan. Allt det betyder är att hen måste betala fem gånger så mycket pengar för mopeden. Det är en enkel men viktig insikt, för om vi accepterar den väldigt rimliga tanken att nyttan och priset, eller bruksvärdet och bytesvärdet, är olika saker, då faller med ens de marknadsliberala teorierna (inte för att någon vettig människa tar dessa på allvar till att börja med.)

Detta var allt jag hade att säga om värdeteorin i Kapitalet för den här gången. Nästa gång tänkte jag försöka förklara Marx teori om arbetsvärdet, som nog är den mest kända delen av Marx värdeteori.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Marxism och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Marx och den klassiska värdeteorin

  1. Ping: Arbetsvärdeläran i Kapitalet | anarkoautism

  2. Ping: Marx 101 och några tankar om marxistisk värdelära | anarkoautism

  3. Ping: Det finns ingen moralisk skyldighet att arbeta i ett samhälle där arbete saknar mening | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s