Varför jag är kritisk mot ”teorier”

Jag uttrycker ofta kritik mot ”teorier” och detta har gett upphov till en del förvirrade reaktioner på grund av detta. Det kanske verkar konstigt att jag är så kritisk mot ”teorier” när jag samtidigt har en blogg där typ allt jag skriver är teoretiskt. Har fått frågan om jag är emot att använda abstraktioner och förenklingar för att förstå världen. För det är ungefär det teori innebär egentligen. Och självklart är jag inte emot det. Det är ju så vi gör hela tiden för att förstå världen. Ingen kan vara emot teori i den bemärkelsen, för då går det inte att förstå någonting.

Så varför kritiserar jag då ”teorier” (och använder citattecken)? Så här är det, vi använder teorier hela tiden och det är inte ens värt att påpeka för det är så grundläggande. Och när det gäller samhället så är grundläggande insikter det bästa vi kan åstadkomma. Mänskliga sociala system är så de mest komplicerade ting vi känner till. Att göra några avancerade vetenskapliga teorier om människans förehavanden är praktiskt taget omöjligt. Det bästa vi kan göra i teoretisk väg är att systematisera och tydliggöra de väldigt enkla insikter som vi alls kan nå om hur vårt samhälle fungerar. Det finns en del lite mer sofistikerade analyser som vi kan ha nytta av men i grunden är allt vi vet väldigt enkla saker som vem som helst kan förstå.

Jag upplever att de som gör de vettigaste teoretiska analyserna inte brukar tala så mycket om att det är teori de håller på med, mer än kanske i förbifarten. De som är noga med att så ofta som möjligt framhäva att vad de håller på med är teori är ofta de vars teorier och analyser har minst av värde att tillföra. ”Teori” och närliggande begrepp används för att ge sken av en högre vetenskaplig legitimitet åt bristfälliga analyser. Detta fenomen yttrar sig i huvudsak på två sätt:

  1. för att komplicera enkla saker genom att med högtravande formuleringar och kontraintuitiv terminologi paketera om viktiga men lättfattliga insikter till mer diffusa teorier som endast den som är tillräckligt ”insatt” riktigt kan förstå. På så vis utestängs effektivt de som på grund av saknad utbildning eller funktionshinder inte kan ta till sig dessa analyser.
  2. att förmörka svagheter i analys och vifta undan relevant kritik av felaktigheter genom att hänvisa till att det är en ”teori” och därför en abstraktion som inte behöver stämma överens med verkligheten. Grova felaktigheter och ibland rena lögner försvaras genom att kalla dem för ”förenklingar”, ”antaganden” eller ”teoretiska abstraktioner”.

Det vanliga är att båda punkterna samverkar men (1) märks tydligast inom akademiska texter eftersom verkligt högtravande ogenomtränglig smörja kan vara svårt att producera utan rätt akademiska kvalifikationer. De värsta exemplen hittas således inom akademiska fält såsom nationalekonomi, litteraturvetenskap, psykoanalys etcetera. (2) är lättare att använda eftersom det inte kräver någon överdrivet stor vokabulär utan i många fall räcker att säga ”förenklande antaganden och abstraktioner” varje gång en felaktighet påpekas. Detta betyder emellertid inte att (2) är något som bara amatörer ägnar sig åt. Ett riktigt proffs var den ökända nyliberala ekonomen Milton Friedman:

Truly important and significant hypotheses will be found to have ”assumptions” that are wildly inaccurate descriptive representations of reality, and, in general, the more significant the theory, the more unrealistic the assumptions (in this sense) (Milton Friedman, citat från Wikipedia.)

Tenma-studying-shh-school-rumble-16597739-550-412Vad är detta?

Yup, Friedman säger alltså att en teori är bättre ju mer orealistiska antaganden den bygger på. Detta argument är precis så nonsens som det låter men kom att bli populärt bland nationalekonomer av förklarliga skäl. Inom ”feministiska” teorier används liknande resonemang för att bland annat försvara teorier som med hjälp av dåliga antaganden osynliggör eller felrepresenterar transpersoner. Jag hoppas att jag nu gjort det lite tydligare både med vad jag menar och vad jag inte menar när jag kritiserar ”teori”.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Akademisk teori, Samhälle och politik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Varför jag är kritisk mot ”teorier”

  1. Ping: Det behövs inga särskilda teoretiska kunskaper för att förstå samhället | anarkoautism

  2. Ping: Akademikerförakt | anarkoautism

  3. Ping: Om begreppsförvirring och elitism inom vänstern | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s