Retoriska frågor

Jag fortsätter här med att beskriva några sorters frågor som egentligen inte är frågor, närmare bestämt retoriska frågor. I mitt förra inlägg skrev jag om frågor som används i sociala sammanhang. När en tolkar ord mer bokstavligt än folk i allmänhet gör så är det lätt att bli väldigt förvirrad av dessa frågor, men det är inte det som är avsikten. Retoriska frågor är annorlunda. De är till för att manipulera känslor och tankar. De som använder sådana förvirringstaktiker kommer jag nu att kalla för struntpratare. Detta utmärkta akademiska begrepp lånar jag från Tage Danielssons satiriska bok Grallimmatik – struntpratets fysiologi och teknik.

Frågor som egentligen är påståenden

untitled5Ett befängt påstående i form av en fråga.

Den här sortens ”frågor” dyker ofta upp i politiska diskussioner. De börjar ofta med ”du tycker alltså att…” De är påståenden men avslutas med frågetecken för att tvinga motståndaren att svara.

 Exempel:

 ”Jag vill avskaffa kapitalism.”

”Du tycker alltså att staten ska styra våra liv?”

”Nej jag vill helst avskaffa staten också.”

”Så du tycker alltså att det ska bli inbördeskrig där alla våldtar och mördar varandra?”

Strunprataren vill få det att se ut som att motståndaren står för en åsikt som hen inte står för, utan att behöva påstå det rakt ut (då hen ju inte själv vill anklagas för lögn). Ingen vettig människa kan vara för att staten ska styra våra liv eller att alla ska våldta och mörda varandra, men struntprataren vill få oss att tro att den som vill avskaffa kapitalism eller staten egentligen är ute efter detta (underförstått: staten skyddar oss mot laglöshet och kapitalismen skyddar oss från staten). Struntpratarens mål är att tvinga sin motståndare att försvara sig mot alla misstankar om att hen ändå skulle kunna ha en sådan åsikt. På så vis undviker struntprataren effektivt de riktiga frågorna om av vilka skäl en faktiskt vill avskaffa kapitalismen eller staten.

Att det inte rör sig om riktiga frågor är väldigt lätt att se genom att helt enkelt byta ut frågetecknet mot en punk. ”Du tycker alltså att staten ska styra våra liv” är samma ord som tidigare men frågetecknet är borta, och vi ser nu tydligt att det är ett påstående och inte en fråga. Riktiga frågor har en annan ordföljd än påståenden. Därför vet vi att de är frågor även om frågetecknet saknas.

 Jämför till exempel meningen

 ”du vill ha mjölk i kaffet”

med

”vill du ha mjölk i kaffet.”

Det är nästan samma mening och båda avslutas med punkt, men den andra meningen borde egentligen avslutas med ett frågetecken. Påståendefrågor kan omvandlas till riktiga frågor. Problemet är att det då blir uppenbart hur dumma de är och att de lätt kan avfärdas:

 ”Vill du att staten ska styra våra liv?”

1389395783908”Nej… vadå vill du det?”

Retoriska frågor

En annan sorts fråga som inte är till för att besvaras är så kallade retoriska frågor. I Tage Danielssons Grallimmatik beskrivs retoriska frågor på följande sätt.

Retoriska frågor är inte avsedda att svaras på, utan struntprataren förutsätter att lyssnaren tiger och samtycker eftersom orden är så vackra.

En snarlik förklaring hittade jag på en sida för ”presentationsteknik” (eller nåt sånt).

Retoriska frågor går ut på att ställa en fråga där svaret är givet eller där man själv ger det. Denna retoriska figur kan användas till att bättre övertyga mottagaren då den själv formar svaret i huvudet till skillnad från att ge mottagaren ett direkt påstående eller en uppmaning.

Därefter listas två exempel:

Bäst är väl att ge mig en lön som skapar motivation för att prestera för företagets bästa?”

”Ni är väl ute efter den smidigaste och tystaste dammsugaren som finns på marknaden?

Meningen är alltså att åhöraren ska känna att svaret är ju självklart. Självklart ska du ha den lönen och självklart vill jag ha den smidigaste och tystaste damsugaren, något annat vore ju absurt. Egentligen är svaret långt ifrån så självklart. Det finns inget som säger att det är verkligen är bäst att ge just den lönen, och vi kanske inte alls är ute efter den smidigaste och tystaste dammsugaren (den kanske är jättedyr).

Retoriska frågor är en vanligt teknik för att manipulera åsikter och känslor. De har dock en stor svaghet, nämligen att de inte får besvaras. Om en faktiskt besvarar de retoriska frågorna förvandlas de ögonblickligen till rent nonsens. En bonus är att struntprataren vanligtvis inte förväntar sig detta och inte vet hur hen ska reagera.

Här är ytterligare två exempel, hämtade från Tage Danielsson.

Handen på hjärtat, har vi det inte bra i vårt folkhem?

Kan vi inte glädja oss åt den högsta levnadsstandarden i världen?

Nej.

tumblr_muzmoyiqm11sn5imro2_500Stackars Tenma får inte det svar hon väntade sig.

Att använda retoriska frågor och påståenden som ser ut som frågor är i de flesta lägen en ohederlig och illistig taktik för att manipulera andras känslor och åsikter. Påståenden i form av frågor är särskilt elakartade och bör alltid undvikas. Retoriska frågor är inte alltid dåliga. Att använda retoriska frågor kan vara ett sätt att visa vad en tycker och känner inför något. En bör dock vara medveten om riskerna. Retoriska frågor har den egenheten att de kan förvandla annars helt vettigt tal till ren smörja. Dessutom är det inte alla som förstår Retorik. För egen del finner jag det smått obehagligt när folk använder frågor och jag inte förstår om de är retoriska eller inte. Trots det använder jag själv retoriska frågor i vissa sammanhang. För det mesta påpekar jag då att det rör sig om retoriska frågor, så ingen ska råka missförstå. Detta kan vara en lösning om en gillar att använda retoriska frågor men inte vill göra andra förvirrade.

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Autism, kommunikation och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Retoriska frågor

  1. Ping: Jag hatar inte alltid men när jag gör det riktar jag hatet mot representanter för det funkisfientliga psykofoba autismhatande NT-samhällets | anarkoautism

  2. Ping: Att vara autist är en skuldsedel | anarkoautism

  3. Ping: Den som inte lyssnar på autister har ingen rätt att tala om vad autism är | anarkoautism

  4. Ping: Jag besvarar fler frågor från sökmotorer | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s