En akademisk version av det klassiska problemet med att prata smörja

Det finns många fenomen inom den akademiska världen som jag är mycket kritisk till. Den primära måltavlan för mina akademiska aggressioner är vanligtvis borgerlig nationalekonomi men jag har även saker att säga om de flesta andra akademiska fält som jag kommit i kontakt med liksom universitetsvärlden i allmänhet. Just nu är jag extremt frustrerad över ”litteraturvetenskap” tack vare att jag läser en kurs i ämnet. Litteraturvetare är precis som akademiker på många andra områden förtjusta i att använda ett väldigt tillkrånglat språkbruk för att se till att vad de skriver är obegripligt för utomstående.

academia-billwattersonDet är verkligen precis så här.

Jag har nyligen plågat mig själv genom att läsa igenom en artikel i ”Tidskrift för Litteraturvetenskap”. Artikeln är ett väldigt tydligt exempel på hur den här sortens akademiska texter kan se ut. Den består av en väldigt långrandig och för mig obegriplig analys av brevväxling mellan två snubbar som av någon anledning är viktiga (de heter Heidenstam och Levertin om detta säger någon något). Artikeln är en ”queer läsning” vilket betyder att den viktigaste frågan är att avgöra om texten är ”queer” eller inte. Författaren förklarar att den handlar om ”den triangulärt strukturerade erotiska och voyeuristiska tablån”. Jag tror det betyder ”extremt äckliga sexuella fantasier”.

En av de mest bisarra saker jag någonsin läst dyker upp en bit in i texten, i en diskussion av något som beskrivs som ”en sexuell version av det klassiska Adam Smith-problemet”. Jag är inte säker på vad det klassiska problemet är men jag gissar att det har att göra med att han trodde att marknadsekonomi var en bra idé. Den sexuella varianten beskrivs i alla fall på följande sätt:

Total frihet riskerar att utmynna i egoistiskt rofferi eller sexuell perversion, inte i samhällsuppbygglig konsumtion eller samhällsnyttig sexualitet. Hur ska således den frie individens rätt till fri kärlek/sädesuttömning kunna förverkligas i ett utbytesekonomiskt system vars sunda upprätthållande kräver balans och ett korrekt givande och mottagande och dessutom en sanktionerad vinst/reproduktion?

Läste jag just orden ”individens rätt till fri kärlek slash sädesuttömning”?

Och vad menas med ”utbytesekonomiskt system vars sunda upprätthållande kräver balans och ett korrekt givande och mottagande och dessutom en sanktionerad vinst/reproduktion”? Nationalekonomer har sitt eget fikonspråk men det här är ju inte ens riktiga begrepp. Det är bara något författaren hittat på och jag är ganska säker på att det inte betyder något alls. Detta bekräftar min misstanke om att litteraturvetare bara drar till med saker som de tycker låter fint. Den förvirrade jämförelsen fortsätter:

All mänsklig handling och samvaro kräver reglering – individen kan inte leva ut alla sina begär och få varje krav tillgodosett – för att samhället skall bli så gott som möjligt för så många som möjligt. Den fria kärleken eller subversiva sexualiteten är, om vi driver Adam Smith-analogin vidare, en lika stor individualistisk chimär som drömmen om ett marknadsekonomiskt system som fungerar optimalt för alla utan reglering och kontroll.

Jag tolkar detta som att marknadsekonomi inte är så bra och att det därför är godtagbart att inskränka ”rätten till fri kärlek/sädesuttömning” genom att reglera marknaden för prostitution.

Artikeln bygger vidare på ämnet (eller byter ämne, jag är inte säker) genom att återge och analysera en skildring av hur två män våldtar och mördar en elvaårig flicka. Jag tolkar det som att detta är de två brevkompisarnas fantasier det rör sig om. Artikelförfattaren skriver att det är äckligt men gör det på en lärd akademikers vis.

Till synes en detalj, den dödades ålder, pekar bortom den estetiserande filosofiska tolkningen mot den realistiska och moraliska, vilken kan anas hos Linde: det finns en öppning mot något vettlöst och förfärligt när en flicka mördas av två män.

Alltså att en liten flicka blir brutalt våldtäktsmördad är ju jättevidrigt och gubbarna som delar med sig av dessa fantasier är kriminellt äckliga? Det är väl ingen särskilt komplex fråga heller? Vad finns det att filosofera kring? Jag vill inte ha en nyanserad analys av detta!

midsommerMumintrollen kommer drömma mardrömmar om filosofi nu

Så jag hoppade vidare till slutet av artikeln för att se vilka slutsatser författaren drog av allt detta. Tre slutsatser kommer vi fram till. Att Heidenstam tänder på feminina män, att det inte är märkligt att han hyllar celibat och att han tycker mycket om sin vän Levertin. Så nu vet vi det.

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Akademisk teori och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En akademisk version av det klassiska problemet med att prata smörja

  1. Ping: Vad jag håller på med nu | anarkoautism

  2. Ping: Akademiskt språk måste vara invecklat för att dölja akademisk tomhet | anarkoautism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s