Några tankar om marxistisk värdelära

Upppdatering: När jag skrev det här inlägget var jag förvirrad över flera saker och efter att ha läst om Marx värdeteori i Kapitalet har jag bättre koll. Ni kan läsa här om bytesvärde/bruskvärde och här om arbets-värdeläran. Mina tidigare missförstånd beror på att all min information om ämnet har kommit från dels marxister, som utgår ifrån att en redan vet vad de talar om, och dels från kritiker av marxismen, som också utgår ifrån att en redan känner till vad de pratar om.

Jag kan inte så mycket om marxism. Detta trots att jag har ett stort intresse av politisk ekonomi, som ju är lite av marxismens huvudområde. Jag har försökt läsa marxistiska texter men har ofta haft svårt att sätta mig in dem. De är svåra att förstå och har därför lärt mig mer från radikala ickemarxister trots att jag ofta ligger närmare marxister politiskt. Det finns tyvärr en del marxister som använder sina kunskaper för att trycka ner andra som inte är lika insatta Det är är synd av flera skäl. Dels är det tråkigt att bli dumförklarad och dels försvårar det för andra som vill lära sig om marxism.

 bakemonogatari-senjougahara-hitagi-1600x900-hd-wallpaperE58C96E789A9E8AA9E

”Läs Marx, hur kan du vara vänster utan att ha koll på Marx? Är du en amöba i mänsklig skepnad eller varför har du ingen marxistisk analys?” är inte ett jättebra sätt att sprida ett budskap.

Det är alltså svårt att hitta lättillgänglig information om marxism. Därför blev jag väldigt glad när jag hittade den här grundkursen i marxism på Din vänsteruggla i mossen. Det är en pedagogisk och lättläst introduktion. Dessutom har den animerade kattbilder. Så jag uppmanar alla som är intresserade av att gå in och läsa.

Min egen politiska åskådning har nog hel del gemensamt med marxism, samtidigt som det verkar finnas flera saker jag inte håller med om. Det kan ju också vara så att jag fått en hel del om bakfoten och därför vill jag inte säga alltför mycket om det. Men det finns en grej som tycks vara en central del av marxismen och som jag också har särskilt svårt att förstå, och detta är den marxistiska värdeläran. Den marxistiska värdeteorin säger att arbete är ursprunget till allt värde. Följande citat förklarar värdeteorin.

”Vi måste nu fråga oss hur värdet i ekonomin skapas, och framförallt vem som tillför värde till ekonomin. Värde är i marxistisk teori inte samma sak som priset på varan/tjänsten. Priset på en produkt eller tjänst beror ju såklart på saker som utbud och efterfrågan på marknaden, men prisets utgångspunkt är ändå alltid värdet av varan/tjänsten. Även innan kapitalismen så hade ju saker ett värde för användaren, och det är detta värde som priset i kronor och ören baseras på. Värdet är pengarnas materiella grund.

Vad är då detta värde? Vad är det som gör att en vara/tjänst överhuvudtaget är värd någonting? I en kapitalistisk ekonomi så är värdet inte lika med hur användbar varan/tjänsten är, utan värdet på en vara bestäms av mängden arbete som krävts för att tillverka den. Då kanske ni säger, ”Men andra faktorer då, som råvaror och produktionsmedel? De sakerna kostar ju för ägarna att köpa in och måste väl påverka priset?” Men dessa råvaror och produktionsmedel kommer ju någonstans ifrån från början: de är också skapade av arbete, och priset ägarna köpte in dessa saker för var i sin tur baserat på värdet av arbetet som gick åt för att skapa dessa. Produktionsmedel och råvaror är, rent värdemässigt, samlat arbete.” (Marxism 101 – Arbete, värde och klasskamp (Del 2))

Min första invändning är att värde här verkar betyda två olika saker, och detta gör det svårt att hänga med för mig. Det finns en variant av Marx värdelära som faktiskt talar om två olika värden, användarvärdet och bytesvärdet (återkommer till detta) men jag vet inte om detta är vad som menas här.

Om detta värde är pengarnas materiella bas och skapas genom produktivt arbete tycker jag det låter ungefär som vad ekonomer kallar för nationalprodukten. Bruttonationalprodukten (eller BNP) är det samlade värdet av alla allt som produceras i ett land under ett år. BNP uttrycks i pengar men är inte detsamma som det samlade priset på allt eftersom värdena justeras. BNP är ett väldigt ideologiskt (och ganska uselt) mått och detta påverkar vad som räknas som produktiva ekonomiska aktiviteter och hur de värderas. Men i grunden verkar det handla om samma sorts värde.

scrooge_mcduck_187095685Att åka skidor på pengar är en ekonomisk aktivitet som inte räknas i BNP

Det som utmärker marxismen är iden om att mänskligt arbete är den ursprungliga källan till allt värde. Det är på denna punkt som den marxistiska synen på värde skiljer sig från den liberala. Enligt moderna liberaler är värdet subjektivt och saknar materiell grund. De klassiska liberalerna, från 1700 till 1800-talet, hade lite mer gemensamt med dagens marxister. Adam Smith menade till exempel att värdet på en vara bestämdes av hur mycket arbete som krävdes för att tillverka den. Han tänkte sig att värdet och priset sammanföll om det rådde fri konkurrens. Smiths hämtade inspiration från den fysiokratiska skolan i Frankrike. Fysiokraternas grundtanke var att endast jordbruket var produktivt och att staten därför borde låta bönderna slippa betungande skatter och orättvisa regleringar. Detta var ursprunget till den marknadsliberala ideologin.

Enligt marxismen är råvaror och produktionsmedel i förlängningen bara arbete. Och det stämmer ju att en maskin som används i produktion måste ha tillverkats av en människa. Men den människan använde också material och redskap för att bygga maskinen. Människor har framställt dessa råvaror och redskap men återigen med hjälp av andra produktionsmedel. Det blir ett hönan eller ägget-problem. Om vi fortsätter så hamnar till slut på stenåldern med någon grottmänniska som tillverkade en vass sten genom att slå en trubbig sten mot en annan sten. Men hen hade fortfarande sina stenar, och mat som gav energi att arbeta. Produktionsmedlen försvinner aldrig helt och dessutom är vi på stenåldern och det är nog inte så relevant för att analysera kapitalism.

24s04-raket-358        Även stenåldersmänniskorna hade produktionsmedel

Det finns en annan version av Marx värdeteori som jag läste om i boken Debunking Economics. kortfattat säger denna teori säger att det finns två olika värden, bytesvärdet och användarvärdet. Bytesvärdet är vad en får eller får betala för en vara, alltså helt enkelt priset. Användarvärdet beror på vilken nytta produkten har för användaren. När arbetaren säljer sin arbetskraft är lönen bytesvärdet, det är vad kapitalisten betalar för sin ”vara”. Eftersom kapitalistens mål är att tjäna pengar så är användarvärdet helt enkelt detsamma som de inkomster arbetarens produktion inbringar. Skillnaden mellan bytesvärdet och användarvärdet genererar vinst till kapitalisten. Värdet av maskiner och verktyg kan förklaras på liknande sätt. Jag tycker att den här varianten av Marx teori är lättare att förstå och tror att den kan vara användbar.

Eller så har jag helt gjort bort mig inför alla marxister som läser detta. Det vore lite pinsamt.

Uppdatering: jag missförstod, så det var lite pinsamt

Annonser

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Marxism och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Några tankar om marxistisk värdelära

  1. Ping: Marx och den klassiska värdeteorin | anarkoautism

Kommentera (kommentarer granskas)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s