När funkishat och kvinnohat var samma sak

Häromdagen plockade jag upp en bok på biblioteket. Den heter Kön och särart och jag lånade den eftersom den är fint röd och har den där könssymbolen som jag tror betyder ”män, kvinnor, etcetera” på omslaget.

Created with Nokia Smart CamDen här symbolen alltså

Boken handlar om synen den så kallade ”binära könsmodellen”, alltså föreställningen om att det finns två kön, män och kvinnor, och att dessa är ömsesidigt uteslutande samt motsatta. Det är lätt att tro att människor alltid sett på kön på det viset, eller åtminstone så länge vi levt i ett patriarkat. Sanningen är att det moderna särartstänket uppfanns under upplysningstiden i 1700-talets Europa. Det har alltså bara funnits i några hundra år, till skillnad från patriarkatet existerat i många tusen år. Under medeltiden utgick man i stället från en ”enkönsmodell”, det fanns alltså bara ett kön. Det betyder inte att kvinnor och män var jämlika, men de sågs inte som varandras motsatser. I stället sågs kvinnor som defekta versioner av män. Den perfekta människan var en man och eftersom kvinnor ju inte är män så måste det vara något fel på dem. Deras könsdelar var missbildade och de utvecklades inte på rätt sätt. Varför det var så kunde religionen förklara. När gud skapade människan så gjorde han först Adam, sen tog han Adams revben och gjorde Eva. Adam var alltså originalet medan Eva var en misslyckad klon. Ett problem med detta resonemang utifrån tidens synsätt var att det innebar att gud klantade sig när han gjorde Eva. Detta användes också som argument av medeltida feministiska författare (en grupp som är mycket sällsynt) som sa att den patriarkala kvinnosynen skymfade gud genom att antyda att Han gjort ett misstag.

Men det var först under upplysningen på 1700-talet som den patriarkala världsbilden på allvar kom att stöta på motstånd. Under upplysningen ifrågasattes kyrkan och filosofer predikade jämlikhet mellan människor. Det var även nu som en feministisk rörelse började uppstå i Europa, och feministerna var inte sena med att framhäva att kvinnors underordning inte var förenliga med upplysningens jämlikhetsideal. Den patriarkala ideologin utsattes för angrepp som aldrig tidigare skett och med kyrkans vacklande ställning kunde patriarkatet inte vända sig till religionen för beskydd. Det behövdes en ny patriarkal ideologi som kunde försvara den rådande ordningen på ett sätt som var mer förenligt med tidens nya idéer. Resultatet var den moderna tvåkönsmodellen, som säger att män och kvinnor av naturen är skapade olika. Män och kvinnor var varandras motsatser, män är skapta för att bestämma och tänka kloka tankar medan kvinnor av naturen är mer lämpade att lyda och tänka enfaldiga tankar. Vid den här tiden var det på mode att tala om naturen och det naturliga tillståndet så det är inte konstigt att den nya patriarkala ideologin använde sig av detta.

hemulen-pa-skidor-18Du var en konstig hemul, är du kvinna eller är det något annat som är fel?

Julia Serano skriver i whipping girl om två olika sorters sexism, som hon kollar ”traditionell sexism” och ”oppositionell sexism”. Traditionell sexism innebär att män och ”manlighet” uppvärderas medan sådant som ses som kvinnligt nedvärderas medan oppositionell sexism syftar på särartstänket som säger att det finns två kön som är varandras motsatser. En kan säga att traditionell sexism bestraffar kvinnor och kvinnlighet medan oppositionell sexism bestraffar personer som beter sig på ett sätt som strider mot förväntningarna på sitt tilldelade kön. Det enda sättet att vinna är att vara en lagom manlig cisman. Traditionell sexism är en nödvändig förutsättning för patriarkatet medan oppositionell sexism mer är som ett väldigt ondskefullt tillval som håller fast kvinnor samtidigt som det tillför nya dimensioner av cissexism och förtryck av transpersoner. Den gamla enkönsmodellen är patriarkal och därför traditionellt sexistisk, men den behöver inte vara direkt transfientlig. Alla människor som avviker från den normativa mannen ses som defekta på olika sätt. På så vis hamnar transpersoner och ciskvinnor i samma breda kategori som personer med psykiska, fysiska och neuropsykiatriska funktionshinder. Trasiga individer som avviker från hur människor borde vara.

Sett ur den synvinkeln är det svårt att skilja på kvinnoförtryck, transförtryck och funkisförtryck. De är alla varianter på samma typ av patriarkalt förtryck inom den traditionella patriarkala maktordningen. I det moderna patriarkatet är förtrycket mer differentierat. I och med uppkomsten av den binära sexismen har kvinna gått från att vara det vanligaste medfödda handikappet till att bli en människotyp som utsätts för ett alldeles eget förtryck. Kvinnor ses inte längre som defekta män utan som något helt annat (och sämre) än män. De anses inte klara av samma saker som män men den rådande uppfattningen är att det är så det ska vara. Kvinnor är människor, sämre människor förvisso och kanske inte riktigt lika mycket människor som män, men alla är överens om att kvinnor tillhör arten homo sapiens. Inte som funkisar som fortfarande ses som defekta kopior och inte fullvärdiga människor. Transpersoner tycks inneha någon sorts mellanposition och rör sig i gränslandet mellan det vi ser som kön och det vi ser som funktionalitet/neurologi/psykologi. Patriarkatet handlar inte enbart om kön, eller om kön och sexualitet. Det är bara att patriarkatet för knappt trehundra började att gradvis flytta över dessa saker till en ny könsmaktsordning (en process som fortfarande pågår). Jag tycker att det finns anledning att betrakta ”funktionsmaktsordningen” som en del av patriarkatet som är lika viktigt som ”könsmaktsordningen”. Dessutom tror jag att funktionalitet och kön samverkar och påverkar varandra i mycket större utsträckning än vad många inser. I mitt fall skulle jag till och med påstå att det inte är någon skillnad alls.

kön

Advertisements

Om Anarkoautism

Jag är autist, transperson, anarkist, funkisfeminist (egentligen transfunkisfeminist men det är så långt att säga) och tycker att alla ska leva i fred och harmoni och vara snälla mot varandra men så länge vi inte lever i den världen måste vi kämpa mot förtryck och orättvisor.
Det här inlägget postades i Feminism, funkisfeminism och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till När funkishat och kvinnohat var samma sak

  1. Ping: Kapitalism samverkar med funkisförtryck men är inte roten till det | anarkoautism

  2. Ping: Hur Transfobi Kan Rättfärdigas Utifrån Cisfeministisk Binär Könsteori | anarkoautism

  3. Ping: Oreflekterade reflektioner kring Vardagsrasismens inlägg om förtryck och identitet | anarkoautism

  4. Ping: Kön och särart i bloggvärlden | Bayne Books

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s